Så var man i alla fall så pass pigg att man orkar ta sig upp för trappan. Efter att Trollungen haft körtelbuk, så insjuknade jag i oförklarlig feber, över 40 grader och 3 dygn på infektion, men jag han bli frisk nog så att jag i torsdags var till Örebro och handkirurgen. Där fick jag en skena till armbågen, allt för att de ska slippa operera mig, men den funkar inte, ska ha den när jag sover, men med den så sover jag inte. När vi åter kom till Värmland i lördags, efter att bla ha hjälpt mams med skräp till tippen, så fick Trollungen krupp, så det blev en tur till akuten och lite kortisontabletter, var hemma vid 06 på söndagsmorgonen, så det blev ingen Vasaloppsstart i år.
Det är tur att det finns folk som inte jobbar, Trollungen hostar fortfarande och skulle inte orka med dagis, så nu är hon hos farmor, på så sätt kan Maken jobba, vilket är bra för vår ekonomi. Idag packade ungen en hel pappakasse, kan undra om hon kommer hem ikväll, eller om hon tänker sova borta...
Igår tog jag tag i det tråkiga, vikten, så nu är det GI som gäller, och jag måste säga att dygn 1 har gått bra, men det är många långa dagar kvar. Det går lite lättare när man ser att solen skiner och vårblommorna börjar titta fram, i alla fall börjar man se lite grönt här och där i trädgården. Ett steg i jakten på att förlora kg, är att jag i Örebro lånade ett par stavar och idag ska jag provgå med dem. Men jag hoppas att jag slipper kommentarer liknande den som min älskade systerson sa när han fick se några som var ute och gick med stavar; det gick ut på att de glömt skidorna, och sen skrattade han så han höll på att storkna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar