Paket är aldrig fel

Igår kom Maken hem, efter sin kurs i Stockholm, och även om tanken var att jag skulle varit med så kan jag inte säga att jag är ledsen att jag missade det, för mina dagar har varit så bra att jag inte vill byta bort dem. Dessutom fick jag paket och det hade jag nog inte fått om jag varit med, nu dricker jag te ur den fina koppen och hoppas att nästa gång Maken åker på kurs så kan jag bli med, fast det är inte helt fel att få paket...

Äskar och hatar

Det handlar om ytterligheter idag, det började redan vid starten, Trollungen försov sig, och då blir det inte en bra start på dagen, nu var det ingen katastrof, vi han till frukosten på dagis men det blev ingen TV innan. Nu är TVn ett bekymmer, för det funkar att se film men inte att se på Barnkanalen, jo se kan man men det finns inget ljud, hoppas att Maken kan lösa detta när han kommer hem i kväll.

Det knackade på dörren här idag, och jag hade mord i blicken, inte för att jag tänkte döda grannen som stod där, nej jag utplånade myror, det är så äckligt och imorgon ringer Maken Antecimex, för nu är det de eller jag, har inte hittat var de tar sig in men de älskar diskbänken, som nu blänker och inte en myra så långt jag kan se, men det kommer med all säkerhet nya...

Radion är mitt sällskap på dagarna och denna vecka har jag blivit förälskad i en liten kille, jag bara måste köpa böckerna om denna Kalle...

Årstider

Har haft ett underbart dygn i Örebro, Gudmodern stod för husrum och serverade underbar mat och jag fick en massa kläder hon nu inte kan ha. Är nästa lite avis men så glad för hennes skull och nästa år är det jag som skänker kläder, om jag inte gör ett bål av dem.

Att vara hos Mams utan familjen är vardagslyx jag borde se till att jag fick lite oftare, och att hon mår så bra som hon gör ger hopp inför det som komma ska. Han även med att träffa en kompis och hennes två barn, den stora såg jag för snart 1,5 år sedan och den lilla är snart 6 månader och det var två charmtroll som accepterade att deras mamma och jag hade en massa att prata om.



Men det som gjorde störst intryck på mig var nog ändå att jag lämnade våren i Forshaga för att besöka sommaren i Örebro och att det är sån skillnad på de ca 15 milen. För här är det fortfarande vår och jag hoppas få njuta av den och hur den övergår till sommar, för hur det än är så är det bästa med att åka bort att få komma hem. Att det bara är jag och katten hemma det njuter jag av idag...


(båda bilderna är tagna idag...)

Anklagad

Satt på de anklagades bänk igår. Hunden tittade styggt på mig och det såg ut som hon sa; "Vi hade inte blivit blöta om jag fått bestämma, så skyll inte på mig". Även om vi var dyngsura så var det skönt ute, och kaffet smakade kanon när vi kom in igen, nu dricker ju inte Hunden kaffe med godiset smakade säkert gott. När hon fått sitt godis smet hon in under bordet och där låg hon sen i nästan 5 timmar, sur var hon, blängde på mig när jag gick förbi och det vart ju inte bättre när hon skulle ut nästa gång, då tittade hon åretigen styggt på mig och ville inte gå ut, men hon blev glad när vi vände hemåt, och när jag kastade bollen inne var allt förlåtet...

Krock

Vaknade av att telefonen ringde, vi har problem med den fasta telefonen,det sprakar så man inte har en chans att höra eller bli hörd, detta problem kommer och går och vi har märkt att fuktigt väder påverkar telefonen till det sämre och nu ville nån komma hitoch lyssna. Det var ju bara att masa sig upp, Trollungen åkte med Maken, så det var bara jag och djuren hemma. Den som planerade vem som skulle kolla vår telefon hade ingen koll på var de anställda bor för det var inte han som bor två hus bort som kom. Nu spelar ju inte det mig nån roll om de inte skickar en reseräkning som jag ska betala. Hur som helst, han som kom hittade felet, vi har en krock i telejacket. Inte för att jag fattade vad han pratade om, men tydligen krockar vår fasta telefon med en IP-telefon, vilket vi inte har nån, och detta kan bara leverantörerna fixa, så jag överlåter detta till Maken, själv tänker jag läsa ut en bok.

Just nu läser jag två böcker, det är nått jag börjat med på senare tid, förr hade jag nog med att hålla i minnet vad en bok handlade om, men nu tycker jag det är skönt med lite olika handlingar och olika typer av böcker. Den ena av böckerna jag har på gång just nu är "Rymmaren" av Thomas Bodström och jag gillar den, det är ingen superduper bok, men den har nått. Den andra är totalt olik i stil, och heter "Arseniktornet" och är skriven av Anne B. Ragde, men de har nått gemensamt som jag ser det, det handlar om att det är en historia som man följer från olika personers perspektiv och det tilltalar mig.

Lycka

Just nu cirklar mycket kring mat i mitt liv, kanske inte så konstigt med tanke på operationen. Har satt upp några delmål som jag har tänkt nå innan det är dags och jag måste säga att de låter enkla men ack så svårt det är. Mål ett är att äta minst 6gånger/dag, eller ungefär var tredje timme, och det funkar nästan mån-fre, men helgerna är hopplösa, mycket beroende på att vi inte äter frukost förrens tidigast 9.30. Nu tänker jag inte ställa klockan för att äta så jag har lovat mig själv att vara nöjd om jag får till 5 tillfällen på helgerna. Mål 2 är att dricka ca 2,5 l vatten, förutom det jag dricker till maten, idag har jag fått i mig 1,5 och då har jag legat i.

Sedan jag slutade med gluten mår jag så mycket bättre, både i magen och i kroppen, men jag har saknat Provivan, det är ju en havredryck och jag fixar havre men fick av en dietist veta att jag inte skulle dricka det. Men så fick jag idag för mig att söka på nätet och gissa om jag blev glad när jag läste att ProViva är glutenfri, och man jobbar på att få skriva "glutenfri" på förpackningen och då var jag bara tvungen att åka till ICA och handla. Det var så gott och jag känner mig nästan lite lycklig, nu kan ett mål/dag bestå av en knäckemacka med gott pålägg och ett glas ProViva...

Lust

Plötslig var det dags igen, suget kommer alltid lite smygande, men från ett litet litet sug till att det är ett jättebehov är steget inte långt. Det handlar inte om att äta nått, inte dricka heller, det handlar om böcker och jag kan längta efter suget när det är borta och blir alltid lika glad när det kommer över mig. Så nu ska jag ta Hunden på en runda, sen blir det kaffe i solen och en bok till sällskap, sämre kan man ha det. Samtidigt är det lite knivig att göra allt, för idag håller jag tummarna för Mams, som får ett nytt knä...

Inställt

Det blir ingen Stockholmsresa för mig, allt var klart, hund och barnvakt fixat, hotell bokat, resan gratis och tre dygn att fylla med saker jag längtar efter, som att umgås med Maken, träffa vänner, gå på museum, besöka favoritställen mm mm. Men nu blir det en tur till Torsby istället. Det är väl min vanliga otur att allt ska ske på samma gång, men hälsan går före nöjen och Stockholm ligger ju där det ligger och jag får se till att ta mig dit vid ett annat tillfälle.

Torsby är ju inte en ort jag längtar till, men det är där operationenska ske, och den vill jag ju ha gjord, och för att få göra den måste man först gå kursen jag blev klar med i förra veckan, och sen måste man närvara vid en träff med dietisten och det ska jag göra på tisdag. När detta är gjort är det tid för operationen som är nästa steg, sen kommer "flytet" och sen är det dags. När det är dags återstår att se, men det närmar sig...

Vattenhund

Sommaren visade igår att den är på gång, fast den ångrade sig eller så visar den att det kan regna även då. Önskar att jag hade en lika fin regnkappa som Trollungen, det är tur att hon har en moster som köper kanonpaket, för jag hade aldrig kommit på tanken. Nu står en regnkappa till mig högt upp på listan över vad jag ska köpa om ett år eller så...



Pudlar var en vattenapotterande jakthund från början. Hunden älskar att jaga, det kan vara barn som leker, löv som blåser, leksaker eller hundkompisar men vatten det är bara till för två saker; att drickas och som snö. Så idag blev jag idiotförklarad när jag tyckte att vi skulle gå en längre runda, Hunden gjorde det hon trodde var anledningen till att jag tvingade ut henne, på mindre än 5 minuter och sen ville hon vända. När vi kom hem efter 40 minuter då var jag inte värd ett dugg, dummare matte får man nog leta efter.

Nu tyckte jag att det var skönt ute, visst var det blött och det regnade hela tiden, men det var inte kallt och fåglarna trotsade regnet och sjöng för oss, det är grönt och blommor blommar, och vi såg massor av djur som gillar blötan, maskar, grodor och framför allt en massa sniglar och då fina sniglar, inga mördarsniglar här inte...

Igår 30, idag 60

Är trött och sliten, det regnar ute och huset är tyst och tomt. Maken och jag var på "kalajs" igår och firade en som fyllt 30, Hunden och Trollungen är på Öa och blir bortskämda. Hade ju passat bra om jag hade kunnat sov, men inte idag inte, ryggen är inte riktigt med på noterna. Ska försöka ta en lite middagslur innan det är dags att gå på dagens kalas, vi dubblar och åker ut till Öa och firar en morbror som blir 60...

En snabb en

Man ska inte klaga då ungen äntligen vill äta, men kl 9.00 äter vi inte köttgryta, inte ens om Trollungen lägger huvudet på sne och ler det allra vackraste och frågar om jag kan göra en snabb en...

Behöver nån fråga??? Självklart ska här kokas köttgryta, en utan grönsaker är beställd, löken märktes inte förra gången, så det kommer att finnas med även denna gång. Ska passa på att göra en med fläskkött och en på nöt, sen får vi se om båda gör succé...

Mat

Just nu kretsar mycket kring mat här på 17, jag skriver ner allt jag äter, försöker få till det där med att äta minst 6 gånger per dag och funderar mycket på hur allt ska bli innan och efter min operation. Det gäller ju att få hela livspusslet att fungera och det utan att Maken och Trollungen behöver lida för att jag ska förändra mitt liv. Är övertygad om att vi alla kommer att må bra tack vare att jag förändrar mig, och att vi bara kan vinna på det, men vägen dit kommer inte alltid att bli enkel.

Med tanke på detta är det otroligt kul att få höra att Trollungen helt plötslig börjat smaka på allt möjligt på dagis. Hon har sedan hon föddes varit petig med mat. Tror att mycket handlat om hennes laktosintolerans, hon fick ont i magen av att äta och det är först nu hon förstår sambandet och att varken vi eller de på dagis serverar henne mat hon mår dåligt av. Visst har det hänt att det blivit fel nån gång, och då går hon tillbaka och äter bara säkra kort, potatis, ris och pasta och bara det, plus knäckebröd och leverpastej, men nu varar dessa perioder bara nån dag och sen äter hon igen. Denna vecka är något av rekord när det gäller nya smaker. Tomat var det första jag fick höra att hon gillar, sen tillkom totiliabröd med gurka(en favorit utan skal) och creme fraiche, sallad har hon tydligen ätit länge och jag blev så stolt när hon åt fruktsallad i fredags. När hon sen önskade sig totilia med köttfärs var jag inte sen att hänga på. Köttfärsen gjorde jag som vanlig köttfärssås och glad blev jag, för ungen åt 3 ½ tortilias och förutom köttfärssås hade hon dessutom på chips, gurka och creme fraiche. Det roliga är att det inte slutade där, för idag har hon åter igen gjort sin mor stolt, köttgryta och gelé slank ner och det med besked, jag hade varit glad om hon ätit sås och ris, men nu ville hon ha mer kött, och hon smakade på gelén två gånger. Att vi dessutom provade på en köpt chokladpudding, en sojabasserad och att hon även smakade på den och ville ha mer gör saken än bättre, för livet är så mycket enklare om man vågar smaka på det som bjuds...

Kortlös

Tänk om jag var som hon i Gävle eller Gudmodern, då hade jag sluppit en kris i helgen, mitt kort funkar inte, så jag kommer inte åt mina få kronor som sitter där på kontot, så nu ska jag ta efter mina älskade vänner, de två jag känner som alltid har kontanter i plånboken, finns säker fler i bekanskapskretsen, men dessa två är de jag tänker på, kan hänga ihop med att jag saknar dem...

Men som vanligt så finns det änlar här på jorden som ställer upp och hjälper sånna som jag och det är jag så tacksam för, och när jag krisar har jag en låt som följt med mig länge, och här kommer den till alla er som är mina vänner, ni som får mig att inte ge upp...

Tack!

Ibland blir det bara för mycket, eller som nu för lite och då är det tur att jag har så underbara nära och kära. Har inte fått några pengar på två månader om man bortser från barnbidraget. FK har i över en månad sagt att pengarna är på väg och då tror man ju på det i några dagar tills man inse att nä det kommer inga och ringer igen. Nu har det gått så långt att det hade blivit kris och katastrof om inte en ängel hjälpt mig idag, TACK! Efter att ha brutit ihop när jag återigen ringde FKs kundtjänst fick jag prata med en enhetschef och han har gjort det han lovat så nu ska pengarna komma in på tisdag, kan bara hoppas att det är så. Men nu är det ju inte bara FK som jag har att göra med, A-kassan väntar även de på FK och då AF vill ha ett besked från A-kassan så blir soppan komplett. Men jag har ju bestämt mig för att fokusera på det som är positivt så nu tror jag att vi löst katastrofen så att det bara småkrisar och på tisdag kan jag dra en suck av lättnad hoppas jag.

Var rädd om er och följ Trollungens uppmaning; "Gå ut och fyll hjärtat med solljus, så ni har när det blir mörkt" Jag hoppas jag finns där när ni behöver mig, så som ni finns för mig. TACK!!!

Rörigt och en kul hemuppgift

Det är lite rörigt här idag, både i huset och mitt huvud, Trollungen konstaterade igår att vi har det fint när det ska bli kalas men nu har hon slängt en massa i hallen igen, precis som hennes mamma. Såg att dammsugaren ska få ta en sväng med Maken ikväll, inte blir det bättre när jag öppnade fönstret i sovrummet, nu drar katten in en massa oxå och kallt blir det, så det blir att stänga det igen och så får jag försöka stå ut med hennes tjat om att öppna dörren i ett...

I huvudet rör sig en massa just nu, alla intryck från kursen håller på att finna sin plats och jag jobbar med att hitta mål och målbilder, det är mycket som ska falla på plats, det handlar inte bara om mig utan hela livspusslet ska fungera och då gäller det att förändra det som går att förändra och att göra det med allas bästa för ögonen.

Fick en rolig "läxa"; jag ska under en timme göra nått jag inte brukar göra, något som får mig att må bra och problemet jag har är att det finns så mycket att jag skulle behöva många timmar, vilket har gjort att jag bestämt mig för att boka in "Tinas timme" i den gemensamma almanackan, ibland kan familjen få bli med, ibland någon annan, men det kommer att handla om att det är min timme, men jag delar gärna min tid med andra så vill nån hänga på och jag känner att det är ok så visst. Vad det kan handla om??? Ja en timme i skogen för att leta kottar och stenar, gå på museet, bygga odlingsbänken, se en konstutställning, simma, meditera på rullen, göra "skämsburken" och burken för pengarna till Paris, ringa till Gävle, träffa Gudmodern bara jag, åka till Kumla själv, se en film med Trollungen och åka till Stockholm med maken. Det finns som sagt hur mycket som helst...

Målbild

Nu är jag halvvägs genom den kurs som är obligatorisk för oss i Värmland som ska genomgå en Gastrik By-Pass, den är på 4 heldagar och vi har gått måndag och tisdag denna vecka och har måndag och tisdag nästa vecka kvar. Det är otroligt hur olika man kan se på saker och ting och jag har bestämt mig att försöka fokusera på det som är bra och försöka bortse från allt negativt, det kommer gäller att hitta guldkorn, för det finns inga guldtackor...

Efter att jag gått kursen kan jag få kallelsen till Torsby när som helst, man ska vara opererad inom 3 månader, men vi kommer att bli det inom 4 pga sommaren. Fast det kan gå fortare och just nu vet jag inte vad jag skulle föredra, är inställd på att det blir i september men skulle inte tacka nej om jag fick erbjudandet att göra det om 5 veckor.

Vi har fått några hemuppgifter, allt är frivilligt, man måste gå kursen, men det är upp till var och en vad man gör av den. Jag har bestämt mig för att ta tillvara på det som känns bra för mig och för att lyckats kommer jag att försöka följa alla råd när det gäller maten till pricka. Det kommer att innebära att Maken, Trollunge, Hunden och Katten får nya rutiner, men jag tror att vi alla kommer att må gott av detta,även om vi alla kommer att gnälla vid olika tillfällen.

Nu ska jag försöka formulera mina mål, skaffa några målbilder och planera vad jag ska göra av timmen som bara är min, jag har börjat min resa mot ett smalt och hälsosamt liv...

Grinig

Just nu är jag inte kul att bo med, jag är grinig, trött och känner mig allt annat än rolig, och det utan egentlig anledning, det känns bara tröttsamt att vara jag. Trots detta har jag ikväll haft en trevlig kväll med goda vänner, ätit massor och mått gott. Det hela är motsägelsefullt men just så känns det just så, och jag vet varken ut eller in och har absolut ingen lösning på det hela.

Förvisso skulle livet vara enklare om FK fick ändan ur och betalade ut mina pengar och meddelade A-kassan om vad det nu är de vill veta, så att jag kan få veta det som jag sen ska meddela AF. Att AF ville att jag skulle höra av mig torsdag el fredag och när jag gjorde det fick jag veta att min handläggare var ledig och den jag fick prata med undrade vad jag ville att han skulle göra åt saken, gör ju inte livet enklare, men det är inte det som gör det jobbigt att vara jag, tror jag.

Borde göra som resten av familjen, djuren inräknade, ligga i sängen och sova, men det är bara för mycket som snurrar i huvudet och jag blir arg bara jag ser de andra, när de sen snarkar och jag ligger vaken då blir allt bara än värre, samtidigt fylls jag av all min kärlek till dem, för där inne ligger de jag älskar mest och de vill faktiskt ha mig i sina liv och det värmer och gör att jag orkar ta mig i kragen, trotsa värken och försöka komma i balans igen...