Bokslut eller inte...

Det är nu jag borde göra en massa tillbakablickar, plocka fram det bästa frpn 2013 och reflektera över tiden som gått. Men nä varför upprepa en massa, kan bara konstatera att även detta år har vi gjort en massa, träffat nära och kära, haft bar och mindre bra dagar och att tiden går fortare när man har roligt. Sen borde jag väl göra nån form avtankekarta inför 2014, men även det hoppar jag över, vi får helt enkelt fylla dagarna med bra saker, fortsätta letagulguldkorn och njuta av ljusglimtarna. Jag och de jag älskar mest önskar er alla ett Gott Nytt År!!!

Revbensspjällen och bakverk

Feberfrossa och värmeslag är min lördag i soffan, är tacksam för sport på Tvn, Farfars supergoa revbensspjäll, som får bli middag, och sen är nog all julmat slut. Kvar finns som tur är lite av fikabrödet, "Ginger flapsjaks" (receptet hittar man här: http://www.ica.se/recept/ginger-flapjacks-716786/) är mina favoriter, medan Trollungen menar att det är världsklass på "Snickerskakorna", som jag gjorde i stora knäckformar. Maken och Trollungen är och hämtar våra två nya familjemedlemmar, vi fick begtava Kaninen några dagar innan jul och nu ska vi få två nya som var i akut behov av nytt hem, vi får även en större bur som gör att se har både en isolerad del, och en utedel i anslutning till den, men de kan även komma ner på gräsmattan. Behöver jag säga att Trollungen ärmer än glad, även om on ssörjer sin Lotta.

Annandagsfika

Nu blir det soffan och hockey resten av kvällen. Efter att ha haft förmånen att få ha Mams här i några dagar, firat julafton med henne, de jag älskar mest och de bäst bästaste på Öa. Var det idag dags för årets "Annandagsfika" med resten av de bästa bästaste Kumlingarna och bäst bästaste kusinen, här hemma. Nu har lugnet lagt sig över 17 och tur är det. Älskar verkligen att ha mina nära och kära här och i år har skaran utökats med en "Goldenvalp", men nu är jag mer än slut.

Jul jul strålande jul...

Nu har vi börjat vårt julfirande, vi har sjungit in julen i kyrkan, varit och hälsat på morfar och M i deras nya lägenhet, hämtat Mams och både Trollungen och jag var med i årets julspel i kyrkan. Sen for vi till Öa, mormor fick följa med, och så friade vi en trevlig julafton i trevligt sällskap. Idag blir det stök här hemma, och Trollungens en kompis är på väg hit. Jag och Mams ska få glädjen att se barnen och Maken dansa till nya Wii-spelet, "Just Dance 2014", men jag tänker gå klädd i min nya pyjamas hela dagen. Dagen kommer gå i mysets tecken, bara äta gott, fika och umgås. Imorgon kommer en bil lastat med några av de bäst bästaste från Kumla och de bäst bästaste från Öa. God fortsättning önskar jag er alla!!!

Slut på mer än mjölk

En dag utan kaffe är ingen bra dag och kaffe utan mjölk är inte nått för mig, så jag har lämnat soffan och besökt ICA, inser att just nu är det tur att jag åter ligger i soffan, höll på att svimma ett antal gånger när jag packade upp varorna. Är fascinerad av att jag först nu inser hur jag mått de senaste veckorna. Men när jag väl erkände det för mig själv, gick den lilla ork, kraft och envishet ur mig, den är som bortblåst.

Utan blod och tryck men med puls

Nu ligger jag nerbäddad, doktorn blev igår plötsligt orolig över min hälsa. Blodbrist har jag haft i över ett halvår utan att hon brytt sig. Men igår var jag plötsligt omedelbart sjukskriven tillsvidare, minst till slutet av januari. Nu tror jag att mitt "nästen inget" blodtryck och min puls som var nästan dubbelt så hög som vanligt, var det som fick henne att "vakna". Så nu är odernationen att vila och inte stressa. Jul det ska vi fira, men inte riktigt som jag tänkt mig. Men det viktigaste med julen är att få träffa nära och kära och det kommer vi att göra även i år. Julafton då äter vi frukost med den bäst bästaste från Kumla, ser Trollungen i kyrkan och far sen till Öa. Trollungen var orolig att våran bäst bästaste kumling inte tänkte bli med till Öa, men när jag sa att hon blir det så är det bara en enda önskan som kan toppa detta. Trollungen har skickat önskelistor till alla tänkbara, men den önskningen är till tomten så den står inte med. Själv har jag tipsat Maken om massor men önskar mig mest av allt en påse blod och mängder av "raggisar" och pulsvärmare med hål för tummen och halsdukar som matchar. Håller tummen att hon som enligt Trollungen inte behöver någon önskelista för hon vet ju vad vi önskar oss ändå, har stickat en massa och inte att inte allt blivit sålt.

VAB, inställt kalas och mer VAB

Det blir sällan som vi tänkt oss, men på nått vis blir det ändå rätt bra. Fast med en sjukt Trollunge är det fel att säga att det är bra. Fast helgen blev bra utan kalas för Maken, vi fick besök av de bästaste på Öa och en farbror T och så kom Makens morbror så vi hade ett "ickekalas". Men det blev ingen julskylltning, ingen julmarknad och ingen Mams mfl från Kumla. Men ett mycket uppskattat besök i LA, där fel lag, enligt mig, fick bonuspoängen, Trollungen mfl jublade desto högre, min älskade morbror T och bäst bästaste kusinen. Kvällen fullbordades av att Trollungen fick både autograf och blev på kort med matchens lirare och hennes första hockeyidol. Undrar om hon om 35 år känner samma sak för Ole, som jag känner för "Krobbe". Idag är vi åter hemma då febern inte vill släppa taget om Trollungen och nu försöker fånga mig i sitt nät.

VAF och VAB

Idag har Maken fullt upp, dels har jag fått två kortisonsprutor och ska vila i två dygn, dels är Trollungen hemma ochhhostar. Så vi har sett en "Harry Potter-film", myser i soffan och snart serveras tomtegröt. Idag är det lätt att ha ont, blodbrist och en läkare som inte bryr sig. Men jag har en man som jag alltid kan lita på och på Öa bor några av de bästaste och de ställer alltid upp. Det finns alltid ljusglimtar och guldkorn.

Bättre än när jag kom

Vi gör nu sista veckan på ReumaRehab och då måste jag ju förstå att jag är bättre nu när 5 av 6 värden är sämre och om jag har samma genomsnittsresultat så mår jag ju lika bra som när jag kom. Nu är jag lite dum så jag förstår inte detta, för jag har ondare och är stelare men jag är ju bara expert på min egen kropp. Det är tur att gruppen är super, även om jag saknat en av "mina" gubbar och "bara" fått träffa en av de supergoa, när hon varit här på besök. Personalen uppskattar inte att vi bokat in oss på träning nästa oktober, med nämna saknade personer. Men vi i gruppen är helt överens. Att jag är gift med bäst bästaste maken kan ingen missat och just nu är jag extra glad att han är så himla bra på att impulshandla,jag har fått en riktig läsplatta. Det är lyx, ett guldkorn och en ljusglimt utöver det vanliga, jag känner mig minst lika bortskämd och älskad som jag faktiskt är. Just nu längtar jag hem och på fredag då lämnar jag CSK och åker mot Närke för att träffa några av de bästa bästaste,tiden går så sakta, men snart är vi på väg...

Träning

Jag lever, det bevisar den onda ryggen, njursten, och att livet just nu består av träning, träning och åter träning. Tur att jag är i en så trevlig och rolig grupp ooch att jag får besök av några av de bäst lättaste.ReumaRehab är min räddning, men idag är det tungt tur att mer än halva tiden gått...

Vänner

Nu har första veckan på årets ReumaRehab gått och det känns i kroppen. Men jag vet ju att det kommer göra nytta. Som vanligt träffar man nya vänner men har även sprungit på en massa olika vänner sen förr. Det är otroligt att jag som inga känner träffat så många denna veckom jag känner sen tidigae,för i gruppen är det bara, vilket inte är så bara utan med stor glädje, bara en av "mina" gubbar. Idag har jag tränat halv dag, så är det varje fredag, men snart hämta ska jag hämta Malin och åka till K-stad,där ska hon till optikern och sen blir det fredagsmysfika. För nu tar jag helg. Njut av nuet!!?

Lever?!?!?!

Jobbar, älskar det Njursten, hatar dem Höst, gillar den Inflammation i ryggen, blir elak Vardagspussel ett nödvändigt ont Idrottsförälder nu handboll mm Läxor, jag fixar inte engelskan ReumaRehab börjar på måndag Sjukdomar bland nära och kära Livet går i 110 och jag hinner inte med

Förberedelse

Just nu håller vi på med finliret,ser friidrott och äter, allt delat på tre, men vi förbereder oss alla tre för kvällens utomhusdisco. Jag ser friidrotten, Trollungen äter och Maken fixar ljud och ljus. Ska snart lämna soffan för att flytta ett bord från altanen, kvällens dansgolv, sen ska jag blanda saft och poppa popcorn och få ut en massa muggar och leta rätt på skålar till popcornen och fundera på var jag laggt påsen till godisregnet. Det är med glädje jag ser framemot kvällen, hoppas bara vädret är med oss...

Teknikstrul

Tanken var att jag i pausen i TV-tittandet skulle blogga om vår minisemester, men det var innan jag insåg att teknik är bra, så länge den funkar. Nu är i alla fall bilderna i datorn och min "smurfplatta" igång. Nu ska jag bara räkna ut hur korten kommer in i "plattan", om det nu går. Jag kan i alla fall säga att vi haft en kanonresa och att min kropp inte är lika nöjd. Men skam den som ger sig, tids nog kommer det en reserapport.

Semester

Hade inte tänkt att fortfarande ha ont i bihålorna, men det har jag. Men e nligt tre läkare på VC är det bara att vänta och se. När jag ändå lyckats få en tid visade jag mina tår och en knöl på foten men det var ju en akuttid och jag borde ju förstå attdet är sånt jag ska ringa till reumatomogen om. Ja om nu de var intresserade av att få ordning på mig så, men de säger ju bara vänta och se de också. Nu har vi ändå hunnit med en badutflykt, jag och Trollungen och en av de Supergoa och hennes två troll. Maken har fixat ny pool och vatten i den, och sen har det badats trots att det inte var många grader, isbjörnarna hade tyckt var kallt. Vi har även haft besök av Morbror I, så nu är det snart el i lekstugen, som ska bli en mys- och filmstuga. Idag ska "Geten" klippas, vi ska till Öa för fika, bad och lek och Maken ska jobba en stund.

Det gick för fort

Fredag var det kalas för hela slanten, en som hade fyllt, två som fyllde och 4 som heter Christina, så det var glass när jag och Trollungen hämtade världens bäst bästaste Kumling, sen blev det både sill- och jordgubbstårta, grillade revben, vildsvinsfilé och hjortrostbiff mm, på Bomstad, ska det vara kalas så ska det. Vi följde upp det hela med en massa prat, mys och en långfrukost med melodikrysset. Mera socialt umgänge och en tur till Värmskog där vi mumsade räkmackor, baguetteer mm ihop med de bästa från Skoghall. Idag har vi haft en bra dag hemma med bla gofika ute på altanen. Men efter en god lunch var det dags att åka till K-stad för att vinka av Mams, men vi han med att avsluta där vi började, med K-stads egen supergoa glass. Men trots en kanonhelg var det med vemod i mitt hjärtat och tårar i Trollungens ögon vi vinkade på tågstationen. Men jag lovade att vi inte ska behöva vänta tills Maken fyller innan vi får träffa "mojmoj" igen.

Bihålorsinflammation

Livet blir sällan som planerat, jag har sedan en tid ont i mina bihålor, trots en dunderkur med penicillin är jag inte bra, men bättre. Så jag är sjukskriven, solen tål jag inte i vanliga fall, nu har jag legat i den med filt och tröja, men bara korta stunder, håller mig som vanligt till skuggan. Men det finns ju alltid folk som reagerar, "vilken tur att få lite extra ledigt", hur tänker de som säger så...

Vad är 7 år mot ett möte med Jessica?

Igår var det 7 år sedan vi fick nära och kära, släkt och de närmaste vänner att göra oss sällskap till vägens ände och en bit ut i skogen. Maken och jag har med andra ord varit gifta i 7 år och en dag nu. Men vad är det när man kan få en kram, autograf och hamna på samma kort som Jessica Andersson, Trollungen var i sjunde himlen. Jag och Maken firade dagen och kvällen genom att knappt se varandra, för när den ena jobbade tog den andra hand om dottern och tvärt om, vi hjälpte till på "Diggiloo". Maken är något avis att det var jag som fick träffa Jessica. Nu är vi inte så petiga, vi får väl fira en annan dag, men vi slår inte ihop det med div födelsedagar och "Kristinadagen" den 26e.

På mindre än tre år

Tänk att jag nu kan ha byxor i storlek 36, linne i S och BH i B75, det är en stor förändring på snart tre år, känner mig grymt nöjd och stolt. Bara att kunna fynda på REAn är nått nytt. Fast egentligen var det Trollungen som skulle köpa en ny skateboard, så mina fynd räknas kanske inte, men de är en bonus och några ljusglimtar, och jag är något fattigare. Maken passade på att utnyttja presentkort på "Dressman", så nu har även han lite nya sommarkläder.

Dela rättvist

Igår var vi till några kompisar, trots min stämma och snuva. Vi hade en trevlig kväll med mycket tôling, sång och musik, ja det blev grillad korv och bröd efter lite inblandning av hon som lovat att inte blanda sig i, ja det var jag. Idag är det jag som låter som jag druckit öl och en massa whisky, men jag körde, vi delar bara rättvist på sviterna. Jag börjar fundera om inte VC ska få ett telefonsamtal på måndag, även om jag imorgon tänker vara "frisk"...

Längtar och väntar

Idag är ingen vanlig dag för idag är det världens bäst bästaste Kumlings födelseda!!! Det känns lite konstigt att vi ska vänta till efter "Kristinadagen" innan vi får krama henne. Men när vi längtat klart då ska vi hämta henne och fira hennes födelsedag, "alla" Christinor, den bästaste farmorn och "faster As" födelsedagar, det ser vi framemot. Men det känns som en evighet innan vi är där...

Rockkonserten gav hes stämma

Nu är jag helt införstådd med att min brist på röst inte har något med att vi igår kväll lyssnade på rockmusik vid "Havet", men det låter ju mycket roligare än att säga att jag till råga på allt annat nu även är sjuk, och då inte i leder eller pga psoriasis artriten. Men när jag tänker efter är det nog pga reumatismen, eller mer rätt pga mina mediciner, jag saknar ju immunförsvar. Hur som, utan röst kan jag inte stå i kassan på Musécafét och ta betalt så nu ligger jag i skuggan och tänker dricka en massa och planen är att vara frisk på lördag, i alla fall hjälpligt...

50% och med solglasögon

Ja då har jag fått inse att max 50% i kassan på Musécafét är vad min kropp fixar, om ens det. Idag var jag till "ögon" och den läkaren menar att jag ska ha solglaögon på oavsett väder och vart jag är, bara jag är vaken. Jag hade inget sår på ögonen, men behöver mer droppar, så nu ska det testast vad som funkar bäst. Tror inte min chef gillar tanken på att jag jobbar med solglasögon. Så det bästa vore nog om AF hittade en ny praktikplats åt mig, men om det tog 8 månader att hitta denna så får jag väl vänta och se...

Sjukare än jag vet

Det surrar i huvudet, hur vet jag att när jag fryser på ett onormalt sätt, jag fryser ju jämt, för om jag fryser onormalt mycket måste jag till läkare. Proverna som togs förra veckan visade på en massa nya problem och jag fick lämna nya prover i tisdags. Idag hade reumatologen fått svar på vissa, de var inte bättre och jag märker på personalen att de är mer än oroliga. Nu är jag trött och sliten, men jag jobbar ju 75%, så det ser jag som normalt, låkaren och sköterskorna tycker jag borde jobba mindre. Jag är inte säker på att jag får mer vila hemma nästa vecka, då har Maken och Trollungen semester...

Tröttare än tröttast

Idag har vi lämnat Trollungen vid "havet", och det är redan tomt. Men då min kropp inte riktigt mår som den ska har jag sovit bort det mesta av eftermiddagen och är glad att jag imorgon är "sjukledig". Börjar inse ett provsvaren som visade på att nått inte står rätt till nog stämmer, samtidigt som det skrämmer mig enormt. Det är så enkelt när allt rullar på i sina vanliga hjulspår, men nu är det något nytt och ingen vet vad, det enda reumatologen sagt är att det tyder på en inflammatorisk aktivitet i kroppen och att det är något jag inte haft förut. Många tankar snurrar i skallen och oron stiger. På tisdag lämnar jag nya prover, hade tänkt göra det imorgon, men tar sovmorgon, vem vet kanske vaknar pigg. Det är tur att jag har mina nära och kära, här och där, nära och långt borta, avståndet räknas inte i km eller mil. Är så tacksam för alla som står ut med mig även under mina sämre perioder. Jag är även enormt tacksam att jag fått en praktikplats, så jag kommer ut i verkligheten och får träffa människor av alla de sorter.

Sommarlov

Igår fick Trollungen äntligen sommarlov på riktigt, 6 veckor väntar nu på att fyllas. Första veckan ska hon tillbringa "vid havet". Idag har hon fått sin mor att shoppa loss, det blev skor till oss båda, pyjamas x2 till Trollungen, varsina solglaögon mm mm, fika blev det självklart och nu är det dags att ta tag i packning av allt och lite till. Min vecka har annars handlat om oro över vad som händer i min kropp,lämnade prover i måndags och i tisdags mitt i lunchen med en trasig kassaapparat såg jag att reumatologen sökt mig. Efter jobbet hade de sökt mig minst 6 gånger och lämnat meddelande om att mina prover var allt annat än bra, och att de skickat ett brev. Jag ringde upp i onsdags och de vet inte vad som hänt men plötsligt har mina prover stigit oförklarligt och nya prover ska tas på måndag. Så nu snurrar många frågor och tankar i skallen. Det är tur att jag har mina nära och kära och praktikplatsen, utan dessa hade jag nog blivit tokig av ovissheten.

Midsommar

Som M brukar säga;"Nu har det vänt", vi går med andra ord mot mörkare tider, och då med tanke på ljuset. Vi har alltså firat midsommar, Trollungen fick sin önskan uppfylld, hon fick sjunga solo från scenen, tre låtar blev det. Kan inte låta bli att skryta och är grymt stolt över hennes mod och hur duktig hon är på att sjunga. Midsommar firades som vi brukar, först på Bomstad med sillunch, jordgubbstårta och sång, karuseller, lotter mm. Kvällen firade vi hos familjen Bärgare med grillat, bad för vissa och mer jordgubbstårta och hela dagen och kvällen var lika trevlig som vi önskat oss.

Njursten och fest

Igår fick jag slänga in handduken och åka hem, ett njurstensanfall som gör att jag idag håller tummar och tår att jag får en "lugn" dag på jobbet. Det är tur att det finns tabletter och att Farfar och Farmor redan var inbokade på att hämta Geten och Trollungen. Nu fick de även ta sig an mig och köra oss alla till Makens jobb. Igår var det nämligen familjefest där och jag är glad att jag fixade att bli med. Trollungen hittade snabbt barn att leka med och hoppas få träffa flera igen. God mat och massa dricka, roliga aktiviteter och en massa kreativa lekar, det sista stod barnen själva för. Det är så kul att se hur lätt barn har att knyta kontakter och hitta på saker.

Bäst bästaste

Vi är lyckligt lottade som har många bäst bästaste runtomkring oss, nära och på avstånd. Vi skulle inte klara oss utan dem/er. Det kan handla om en fika, att prata av sig, barn- och/eller hundvakt, mm mm. Allt är guld värt och jag uppskattar det av hela mitt hjärta.

Sjukdomar

I söndags var vi till Paps och M och hade en trevlig eftermiddag med god mat, massa prat och både Trollungen och Maken badade. Nu är det ju så att prat om sjukdomar blev det, även om det inte var det dagen handlade om så väckte det funderingar hos Trollungen. Så denna vecka har vi pratat mycket om vad hjärtat gör och inte gör och om döden. Men även om mina sjukdomar och skillnaden mellan olika typer av sjukdomar. Det har varit bra pratstunder, men jag tror jag haft jobbigast, Trollungen konstaterar, funderar, ställer en ny fråga och sen är det nått nytt som gäller.

Sommarlov

Igår sjöng vi "Den blomstertid nu kommer" och Trollungen upptäckte min bästaste kusin i kyrkan, hon trodde inte sina ögon när vi kom till skolgården och det satt en som liknade min älskade Morbror T vid ett bord. Det blev en bamsekram när hon insåg att det verkligen var honom hon såg. Det blev tårtkalas på skolgården och sen kramkalas när vi sa hejdå till Kumlingarna och de bäst bästaste farmor och farfar som självklart var på plats. Vi åt sedan lunch på Bergvik innan vi hämtade bästaste farmor för en fika på Mitticity. Det var med andra ord en bra start på sommarlovet.

Musécafét

Att äntligen vara i "jobb" är underbart, även om kroppen bromsade och jag nu bara "jobbar" 75%. Men jag har återigen fått en kanonbra praktikplats, med underbara människor. Det är med glädje jag åker dit och jag känner mig nöjd när jag åker hem. Tror att allt kommer bli så mycket bättre nu när jag lyssnade på kroppen i tid, även om vissa nog inte håller med. Jag kommer vara "sjukledig" måndager och slutar tidigare på fredagar, onsdagarna kommer jag att börja och sluta senare. Allt för att kroppen ska få återhämta sig och jag hinna med träningen. Jag hoppas även orka vara sociala, inte sova före 20, och fräsa lite mindre åt nära och kära. Har ni vägen förbi Värmlandsmusée, hoppas jag ni tittar in på en fika eller äter av vår goda buffé.

Lite för mycket

Jag är inte överens med min kropp eller läkaren, men from nu ska jag vara sjukskriven 25%, så långe det håller. Läkaren pratade om flera utredningar och att 50% vore klokt, är på väg in i ett skov. Nu är ju jag inte klok och jag gillar verkligen att vara på Musécafét, så jag kämpar på ett tag till. Idag jobbade jag någon timme mer än jag skulle, bjöd Trollungen, Maken och favoritkusinen på "Brunch" och det uppskattades. Nu kämpar jag för att se friidrotten, men jag lär nog slockna rätt snart. Imorgon är det jobb igen, men jag hoppas på ett kvällsdopp, årets första och nått gott att äta och dricka, när jag kommer hem.

Verkligheten här är jag...

Nu är jag varit igång på praktikplatsen i 1,5 veckor, och det är så kul, men kroppen är inte lika glad. Helgen som gick firades mammor, fikades i Gudmoderns nya trädgård vid den lilla lilla blå stugan. Vi köpte blommor, hade det gott hos Mams, utan Maken som var hemma och hade huvudvärk. Men han var med och såg Trollungen dansa och sen firades jag och farmor med fika och paket.

En massa tårar och glädje

Jag har haft min årliga vårdepp, gråtit av sorg och saknad, men även av glädje, skratt och kärleken till mina nära och kära. Idag började jag min praktik på Muséetcafét och det var märkligt, men känns som det är ett häligt lite omaka gäng, och att jag kommer passa in. Den enda frågan är väl hur länge min kropp fixar 100%. Trollungen spelade fotboll i helgen och gjorde sina första två mål, kan inte vara annat än stolt, hon har utvecklas enormt och har så kul på planen. Vi han tillbringa söndagen vid "havet", Trollungen badade, jag njöt av att inget göra, Maken gjorde ett försök att doppa sig, men bangade...

Spela eller inte spela

I fredags skulle vi gå på musikalen "Shrek" men , men varför ska det funka smärtfritt? Det började med att de sköt på starten pga datastrul och efter ca 4 låtar fick de bryta helt, de har nu flygit nån dataexpert från London så på torsdag gör vi ett nytt försök. Men då Trollungen var superledsen och jag minst lika irriterande så då beslöt jag att vi fick hitta på nått roligare än att åka hem. Det blev ett besök på Nöjesfabriken, där vi spelade bowling i discostämning, blinkande lampor och musik, så kvällen blev riktigt bra trots allt. Lördagen gick även den i spelets tecken, min älskade Morbror T och favoritkusin var här och vi spelade gurka, jag hoppas det snart är dags igen. Söndagen gick inte i spelets tecken, eller "Geten" hittade en nu fotbollskompis och Trollungen spelade kubb, när vi gjorde oss av med en "tjock-TV och fikade ute på en camping på Öa

Firar våren mm

Nu är det nära, för nu har jag fått ja från en arbetsgivare, bara AF kvar, går allt som jag vill praktiserar jag inom kort. Så ikväll firar vi ett ja, våren och att några fyllt år, och det med familjen Bärgare. Vi avslutar kvällen i Deje och ser där det enorma fyrverkeriet som hör "Valborg" till här. Jag har träffat några av de bäst bästaste idag och pratat med hon den där i Gävle(läs Upsala), det ger så mycket positiv energi och betyder enormt att ha er i mitt liv. Önskar alla nära och kära en trevlig kväll oavsett var ni är och gör.

Hopplöst

Hade hoppats att få fira igår kväll, för att någon ville ha mig som praktikant, men nä, det blev ett "jag måste tänka på saken". Nu känner jag mig än minder beövd och självkänslan fick sig ännu en törn. Min ena coach menar att det nog är ett ja, men den känslan fick inte jag. Det börjar kännas hopplöst, inte ens när den som tackar ja till över 200kr/dag för att ha mig som praktikant/gratis arbetskraft som ger pengar, får jag ett ja.

Stolt mamma och nöjd dotter

Nu har vi firat Trollungen med bowlingkalas, med några av de bästa kompisarna och sen kalas med nästan alla de bästa. Mams låg hemma och var/är sjuk och några saknar vi alltid. Men Trollungen är så nöjd och tacksam för alla som grattat henne och för alla fina presenter. Men inte trodde jag att "hemmanyckel" skulle slå allt annat. Men samtidigt känner jag mig stolt när det inte är värdet som är det viktigaste. Idag har vi varit på utvecklingssamtal på skolan, och det är en stor och mogen tjej vi har, som gjort stora framsteg sedan i höstas. De nya målen känns som hon verkligen är så duktig som läraren säger och det gör mig så stolt. Jag känner att allt slit vi laggt och lägger ner verkligen ger resutat, men det underlättar ju att Trollungen älskar skolan och är vetgirig.

9 år

För nio år sedan hade jag en sjuk idé om att jag denna kväll skulle gå på Tomas Ledin. Att de på sjukhuset, där jag låg sedan flera veckor, gjorde allt för att "grodan" skulle ut, det bekom mig inte. Nu blev det ingen konsert för mig och Maken, vid lunchtid kom Trollungen ut med en fart och sen dess är inget sig likt. Gudmodern som var med oss på BB, hon fick även se Ledin, men jag tror nog även hon skattar Trollungens födelse som nått av det största. Idag ska vi överraska "det lilla knytet", Gudmodern och jag ska hämta henne på skolan. Jag har fått stränga order att låsa dörren när jag åker, för bästa presenten var en egen "hemmanyckel". Förstår inte att det gått nio år, jag har förvisso fått en massa gråa hårstrån, men äldre har jag inte blivit.

Ifrågasätt

Det är många som funderat och några som frågat över hur jag kan hålla på Skellefteå, när jag sagt att jag hejar på Brynäs, inte blir det bättre när jag from nästa säsong håller på Örebro. Därför tar jag det än en gång. Jag har allid hållit på Örebro, när de åkte ur högsta ligan för ca 35 år sedan föll valet på Skellefteå, det är jag fostrad till att hålla på, inte tvingad, men blod är tjockare än vatten, och det är så mycket roligare att ha ett lag att heja på. När jag sen jobbade som fritidsledare fanns inget av de två lagen i högst ligan och då valde jag att hålla på det lag som "Krobbe" kom från till Örebro, som en i miljonkedjan och min stora idol. Jag har sedan hållit på Brynäs, även när Skellefteå kom upp i elitserien, men jag anser att det laget som vinner serien är det laget som visat att de är Sveriges bästa lag för året, och borde såleder ta hem guldet. Slutspelet kan de döpa om till svenska cupen. Nästa år slår mitt hjärta som alltid för ÖÖrebro, det är en lång väntan och dröm som äntligen gått i uppfyllelse. Brynäs kommer alltid ha en plats i mitt hjärta precis som Skellefteå, men både i fotboll och hockey är det Örebro som är nummer ett.

Drygt en vecka!!!

Igår var jag och Maken på paketjakt, det kommer nog att jublas här på onsdags. Men redan idag i snöslasket har Trollungen jublat och testat sin första födelsedagspresent. Det går ju inte att köpa en cykel utan att hon är med och testkör och godkänner den. Det är en meganöjd tjej som nu cyklat, men även varit till pulkabacken. (Nu har tom jag fått nog, nu vill jag ha vår och ställer in mig i kön VSVV (Vi Som Vägrar Vinter).) Nu har vi med andra ord börjat fira vår Trollunge som på onsdag blir 9 år, och fira kommer vi göra i drygt en vecka...

Saknar

Idag saknar jag en massa saker, pengar, solen, att vakna utan smärta, ett jobb men framför allt en av de jag älskar mest. Jag har accepterat att mitt liv är som det är, även om jag inte förstår det. Saknad är som ett ständigt sår, där sårskorpan ständigt ramlar av och såret blöder på nytt. Men jag saknar inte den njursten som igår valde att lämna mig.

En vanlig lördag

Trollungen beställde spagetti och "mormors korvstroganoff", det har jag och Maken nu ätit till lunch. Trollungen är nämligen hos bäst bästaste vännen, och kommer hem till kvällen, vi har sparat mat till henne, men då kan det vara nått helt annat som gäller, hom fyller ju snart 9. Idag har vi en helt vanlig lördag, Maken har "tvättstugan", och diskar, har dammsugit efter att jag slagit sönder en höna. Det gör jag inte varje lördag, men Maken städar allid efter mig. Själv har jag plockat undan "påsken", krattat under en buske och sopat lite grus vid staketet. Så nu lider kroppen men jag känner mig nöjd och att jag inte bara är en belastning. Just nu är det tufft att vara jag, det är jobbigt att inte komma ut på arbetsmarknaden, att inte kunna göra allt jag vill och ständigt vara beroende av andra. Men jag samlar mina guldkorn och ljusglimtar, idag hittade jag en gul knopp i gräsmattan och såg en fjäril. Det är de små tingen som gör skillnad. Nu blir det soffhäng resten av dagen och kvällen.

Det var inget tåg

Trollungen kom hem igår kväll, med feber och mammasjuk var hon också. Så jag och hon sov gott i storsängen. Vid 01 vaknade jag av att ett antal godståg åkte förbi, det tog ett tag att ines att jag låg i min säng och här går inga tåg. Men jag trodde det berodde på en dröm, vi har ju varit i Kumla. Där sov vi hos den bäst bästaste och hon bor granne med järnvägen. Vi han träffa de andra bäst bästaste Kumlingarna. Vi firade älskade Morbror T och hade två underbara dagar, grymt avis på alla Snödroppar som blommar i gräsmattan och att våren kommit en bit längre än här. Men igår såg jag till min glädje att "Julrosen" jag fick av Mams förra året, överlevt och nu blommar. När jag i morse hörde på radion insåg jag att det jag först trodde var godståg och sen långtradare i själva verket var ett jordskalv.

Påsk trots allt

Säg den glädje som varar, mådde så himla bra i två dagar, nu har en njursten bestämt sig för att lämna sitt "gömställe", blir tokig. Men då jag mådde bra igår är maten vi ska ha med oss fixad till dagens resa till Öa. Inte nog med det, igår gick det upp för mig att två av "mina" påskkärringar inte tittar in imorgon. Men då sa jag att det inte skulle bli någon riktig påsk, så idag stod det två godingar på vår trappa. Det blir med andra ord påsk trots resor och njurstensanfall. Glad Påsk!

Påska

Trollungen kom igår på att hon vill "påska" i år, i förgår var hon för stor. Så nu har här tillverkas påskkort/brev. Jag har nämligen bestämt att det viktigaste är att önska de man knackar på hos en "Glad påsk" och att det inte handlar om att få godis. Är inte helt säker på att vi är överens. Nu ska vi klä oss och hämta hem lite ris, innan vi far till ICA, för godishamstring. Sen blir det biblioteket och därefter ska Trollungen dansa innan hon och jag tar kväll. Maken är på "Selma spa" med jobbet.

Våffeldagen

Är så tacksam att det finns en farfar som idag kan gå på besöksdagen i skolan och äta våfflor. Själv har jag feberfrossa, värmeslag, en katt som vakar över mig, oförklarlig feber, med förkylningssymtom. Det blir soffan, böcker, radion och mest av tiden sover jag förmodligen. Trollungen blir med till Öa, där "Geten" redan är, så jag kan med gott samvete ligga kvar och inget orka. Våfflor behöver jag ju inte tänka på då det serveras i skolan, Maken vill kanske ha det i kväll, men då jag med säkerhet vet att han kan fıxa det, och det utan mix, så är det upp till honom.

Idrottsförälder, inte idag...

Idag var tanken att jag skulle vara med när Trollungen gör sina sista matcher i Skåre, och sedan blir med i Brukspôjkarna på riktigt, båda tillställningarna är säsongensavslutningar, mitt i allt tar hon ett träningspass i innebandy. Det är tur att Maken finns, han har trots det späckad schemat hunnit dammsuga köket. Själv ligger jag i frossa och mår kass, inte har det vänt när det gäller min hälsa, ev ska jag försöka dricka mitt 11-kaffe ute i solen. Då får även "Geten" vara ute en stund. Maken räknar kallt med att kunna rasta henne mellan allt annat...

Sämre

Idag är jag helt under isen, mår kass, ligger jag helt stilla då är livet kass och rör jag mig är det sämre. Jag är verkligen helt under isen pga baskilusk, genomförkyld ch ont i hela kroppen och än värre i knoppen, suckar och inser att Kumlingarna får jag träffa i påsk om jag har tur.

Vill inte!

Att gå från, för mig något så när, frisk, till genomförkyld på 45 minuter, ogillas skarpt. Vi ska ju få Kumlingarna på bedök, vara kulturella, köra saker till tippen, gofika, äta gott och umgås och ha det bra. Jag är mammasjuk, längtar efter de bästa och så kommer det en baskilusk, och slår klorna i mig, det borde inte få hända. Som jag känner mig nu får Kumlingarna komma en annan helg, Maken åka till tippen själv och jag leva på Alvedon, näsdroppar och ligga nerbäddad med en bok...

Målvakt

Trollungen stod 8 matcher igår och det med mycket väl godkänt. Hon meddelade efteråt att hon nästa år ska spela för Brukspôjkarna, vi får väl se hur det blir. Men de var mer än nöjda med sin förstärkning och jag vet att några hoppas hon kommer till Deje. Vi som föräldrar låter henne bestämma och stöttar henne hur hon än gör. Det värmer en mammas hjärta när forna lagkamrater, föräldrar och fd ledare gratulerar ens dotter och tycker hon varit kanon. Det hela blir ju inte sämre när det var en cup för födda 03, även om vissa lag hade många 04or och vissa hade förstärkt med några 03or. Idag sotar jag och ligger i soffan och ser på skidor, det är en ond nacke, huvudvärk och ett trasigt knä, men det är det värt. Vi avslutade lördagen med pizza och hockey på Öa, det var längesen vi var där och "Geten" och Trollungen förvånade oss stort genom att utan knarrande följa med oss hem. Jag har fortfarande inte sett "Geten" vägra bli med hem...

Näsblod

Det blev ingen skola idag, då det var en sliten tjej som somnade i soffan igår och började dagen med att blöda näsblod, det sista är en gen som visar när någon haft lite för mycket, stressat eller är sjuk, som hon fått från båda sina föräldrar. Nu är väl inte jag den som blöder näsblod så ofta, men två av de jag älskar mest på min sida gör det och hennes far lika så. Vi har haft en fredagsmiddag, och snart blir det mer mys. Jag har haft besök av en supergo vän, vi kunde njuta av kaffe och sol i ca två timmar, det ärär ett guldkorn att lägga till samlingen, och en ljusglimt, när man har en superpigg dotter hemma. Trollungen var ute ich lekte nästan lika länge och det var ett skönt bevis. Imorgon blit det handboll, Trollungen är utlånad som "tung" förstärkning till Deje, hon ska stå i mål, i en cup hennes lag inte ska vara med i och då Deje har lite lite tjejer och ingen som vill stå i mål passar det utmärkt. Jag tror det kan bli ett lagbyte till hösten, men än är det långt dit, men jag skulle gilla det. Det är en super bra klubb hon spelar i nu, men jag skulle få träffa en av mina vänner lite oftare och det gör minast två i en smäll.

Nått är fel

Trollungen hade feber i morse, men efter nån timme var hon feberfri, men sliten. Vi har bestämt att ta en dag hemma imorgon också, för att vila och förmodligen köra slut på mamman. Men då hon på lördag är utlånad som en "tung" förstärkning till Deje och hon absolut inte vill missa det så får hon en dag hemma, man ska ju vara feberfri en dag innan man återvänder till skolan. Jag tror även att Trollungen går och trycker på något, och jag hoppas det kommer fram.

Uttråkad

Ett trasigt knä, är även en blå och svullen handflata, en öm höger fotled, armbåge och axel. Det är så typiskt mig att inte bara slå mig lite, nä när jag gör nått så gör jag det till 110%. Men nu är jag uttråkad, kan inte hålla i boken jag läser till bokcirkeln, så länge, då handen är både blå och svullen, så jag har så tråkigt. Det blir minst en dag till i vila.

SMS

Fick ett SMS av min Kusin idag;" Stay strong! (Int. Kvinnodagen) ; )", visst är det sött, han fyller 20 snart...

Plåster

Så var det dags igen, idag halkade jag och slog sönder ett knä, både byxor och skinnet gick det hål på. Men även om det gjorde grymt ont så stoppade det inte mig och FBK-kvinnan. De bästa plåster man kan få är nog trevligt sällskap, en himla många nya ljus, frukost på IKEA, en ny mugg, en halsduk, lampskärmar mm mm. Trollungen och jag har fredagsmysfikat och nu när jag suttit stilla så svullnar mitt onda knä. Men nu är det ju helg och vilken tur att det inte är denna helg Kumlingarna kommer.

Kovändning och magplask

Det som i torsdagskväll såg ut som en vinstlott, alla papper var påskrivna och bara ett formellt ja saknades för att jag skulle få en praktisk helt i min smak, vändes igår till ett nej och ingen vet varför. Livet är hårt och orättvist, så nu önskar jag att vi åkt till Kumla och badat. Det känns hur som helst som ett magplask och inte långt till ett sammanbrott. Men jag bryter ihop, knyter näven och kommer igen. Fast just nu ler inget, och allt som såg så ljust ut är bara borta...

Teknik

När vi för 10 år sedan bestämde oss för att flytta ihop, hade jag ett krav, en diskmaskin. Jag hade redan insett att det var ett måste hos oss. Hur man överlever utan vattenkokare förstår jag inte, mixerstaven, med ballongvisp och "hackare" är nu ett måste. Min lila kaffemaskin är ett beroende, men mitt senaste tillskott är min mjölkskummare. Förstår inte att den bara funnits i mitt liv en månad och hur jag klarat mig utan den. Visst är dammsugaren, tvättmaskinen, TVn, viktiga, men det går att lösa. Mobilen är mitt allt, mitt minne, min dator mm mm. Men just nu älskar jag min mjölkskummare och min äskade Mams som såg till att jag fick den.

Tack!

"Det här är den bästa kvällen i mitt liv" utbrast Trollungen, och la till "tack för att du födde mig, så jag fick uppleva detta" när vi lämnade LLA och "Andra chansen". Det sammanfattar kvällen helt och hållet, hon var berusad av lycka och jublade över finalisterna, även om hon höll lite mer på Martin än Robbin. Hon sprudlade av lycka och njöt till 110%. Som förälder kan jag inte annat än fyllas av glädje, bäst var förstås Trollungens lycka, men tätt följd av Peter Jöback, han var enligt mig den bästa artisten på hela kvällen.

 
Bilden är från Expressen

Lång väntan

Idag har Trollungen ställt in slalomåkningen, hon bara väntar och väntar. Det känns redan som om denna dag varit väldigt lång. Men har man väntat sen julafton och önskat att detta ska hända i minst 4 år så är det inte konstigt. Själv väntar jag på försenat 11-fika. Vad Trollungen väntar på? Jo att på plats få uppleva Melodifestivalen, vi finns på läktaren i LLA ikväll. Det blir en upplevelse, ett guldkorn och en ljusglimt och vi hoppas på en oförglömlig kväll och ett minne för livet.

Hoppar!

Det är redan fredag, Trollungen har gått från att ha sina tre mål i slalombacken till att nu åka i de minsta hoppen. Det är så kul att se hennes utveckling. Idag har vi en slappardag, vi laddar inför imorgon. Jag har soffhäng med sport på TV och Trollungen har hittat några att leka med. Imorgon blir det slalom, och sen svidar vi om för att finnas på plats i LLA för att på plats se "Andra chansen", det blir en upplevelse, Trollungen har väntat sen jul. Hon sa tidigare idag att hon drömt om det i minst 4 år. Sportlovet har varit kanon, även om vi inte kunde åka till Kumla. Fast anledningen var ju att jag skulle på möte och jag tror nog det resulterade i att jag i mitten på månaden har en ny praktikplats, och det kan bli mer...

Tre mål!

Trollungen hade tre mål när vi igår kom till Dömlebacken, hon skulle på tre dagar fıxa att svänga mer än 15 gånger, ramla mindre än tre gånger på ett åk och lära sig åka själv i liften. De två första målen uppnådde hon första åket, innan dagen var slut fixade hon hela backen utan att ramla. Idag började hon med att testa att åka liften själv, och det fixade hon galant. Det slutade med att hon nu åker fortare än jag och att varken jag eller Maken behöver åka med henne. Jag är megastolt!!!

Spelhåla

Jag verkligen älskar att få besök av mina nära och kära, så det var med sorg i hjärtat jag avbokade ett besök igår. Men glädjen var dessto större när vi idag fick besök av min älskade Morbror T och hans son. Huset förvandlats till spelhåla och Kusinen fick åka hem med titel och en bit gurka, som bevis. Det är den typen av ljusglimtar i livet som gör det lättare att leva. Nu håller vi tummar och tår att mitt njurstensanfall ska ge sig före Melodifestivalen, om en vecka sitter vi i publiken.

Älskade vardag!

Trollungen är frisk, vi har åter vardag och jag älskar det. Det susar i luften såå jag ber er knyta tummar och tår, och att jag nästa vecka kan avslöja vad som om allt går rätt händer. Idag var jag tvungen att besöka apoteket, och när jag skulle ta mig ur bilen var det en något rund och "jag vill fram och vet bäst" gubbe, som tryckte sig emellan mig och bilen jag parkerat brevid. Tyvärr var min högra hand kvar i bilen, handleden värker och jag skrek ut min smärta innan jag svor en lång ramsa. Ingen såg eller hörde något, tilläggas kan att det var rätt trångt mellan min och den andra bilen, när jag stod där själv... Men som sagt jag älskar vardag, måtte jag inte få det Trollungen haft.

Filmmys

Febern behåller klorna i Trollungen, som idag fick bli med till VC, då jag var tvungen att lämna prover. Det belönade jag henne med en "Snickarmacka" och till kvällen har hon beställt tacos och filmkväll. Vi har redan startat fredagsmyset med mysfika och innan det en film. Trollungen fick "Tingeling Vingarnas hemlighet" av mig igår. Det var en mysfilm, helt i min smak och även Trollungen gillade den, men mina tårar förstår hon inte, "det var ju bra ju".

Fortfarande feber

Här har Trollungen fortfarande feber, hon jublade vid 8, men vid 9 var febern på väg upp och två timmar efter Ipren var den än högre. Så det blev lite Panodil och så massor av saft. Det är en sur tjej som missar dagens teateruppvisning i kyrkan. Nu håller vi tummar och tår att vi kan åka slalom på lördag. Jag är uttråkad på barn-TV, pyssel på "smurfplatta" och på "Geten" som hoppar fram på tre ben pga att det är kallt ute. Längtar efter lite skidåkning på TV, och att Maken ska komma hem.

Skummare

Vi började dagen med en feberfri stund, men sen steg tempen i huset och Trollungen är sämre idag än igår. Igår svarade hon bra på Ipren, idag har hon bara legat och slötittat på TV. Hon fick mig att testa min nya mjölkskummare och det blev succé, den är bättre än jag vågar hoppas och så enkel att använda och diska. Tack Mams, det var vad jag behövde, den batteriedrivna vispen, funkar inte till att skumma mjölk, men den funkar nog på sås mm.

Klorna i Trollungen

När min rumpestump äntligen är så pass bra att jag kan sitta korta stunder, då slår febern klorna i Trollungen. Det som skulle bli en dag med handboll blir en dag med feber, som stiger trots Ipren.

Närke

Att det handlar om "Rallyradion" denna helg har jag nämnt, men så spelas denna låt, och plötsligt fick jag akut "hemlängtan"...

Vila, radion, böcker och TV

Det börjar bli urtrist att ligga och vila, tur att det finns "Rallyradion", VM-månad och böcker och idag sörjer jag lite, men bara lite, det blir inget fredagsmysfika med Trollungen. Hon har packat sin väska och ska besöka Öa ett dygn, som det ser ut just nu, men med henne vet man aldrig, det kan bli två nätter. Fast hon är sugen på att imorgon testa fritösen jag fick i födelsedagspresent, så jag tror hon kommer hem. Igår läste jag en kanonbra bok, som jag varmt kan rekommendera, Maeve Binchy, som författaren heter gör mig aldrig besviken. Bilden "lånade" jag här Idag blir dag "Rallyradion" och skidor, och förmodligen en ny bok...

Vila

Efter nästan tre timmars telekön, 1,5 i morse och lika lång tid efter lunch kom jag fram till VC. Hon jag pratade med ansåg att jag förmodligen haft/har en lätt hjärnskakning och en trasig "rumpestump", men då jag enlig journalen har tabletter mot värk och inte fixar mer än att ligga i soffan så behöver ingen läkare se mig. Men blir jag sämre ska jag återkomma, undrar om det är när jag inte ens kan hasa mig till och från toa, eller fıxa en kopp kaffe/te. Hon sa att jag kunde sova i soffan några nätter om det funkar bättre än i sängen, det brukar tydligen funka för de flesta. Vad som hänt? jag ramlade som en fura i lördags och är sämre idag än igår, men ont i rumpan kan jag enligt VC ha i upp åt en månad...

Lite bilder och en dag äldre

Så har jag blivit ett ålder äldre, och kalas blev det trots att jag slog i golvet som en fura och nog fick en liten hjärnskakning och idag varken kan sitta eller gå, rumpan gör grymt ont. Men dagen och kvällen var fylld med ljusglimtar och gulkorn och det är ju det som räknas. Så vad gör det när jag fått krama några av de bästa och fått massa fina paket med kanosaker, mycket på önskelistan kan nu strykas, men den är lång och fylls ständigt på med nya saker...

 
Trollungen vet vad hennes mamma vill ha, att få så fina saker av en som håller på FBK, det är kärlek det <3

En av alla fina presenter från Mams

Boken från Öa, pärlplattan av Trollungen och ett kuvert från Kumla, dessutom fick jag en massa blommor, en fritös av Paps och M och den obligatoriska röda rosen av Paps.

Maken är lika bra som alla andra på att ge mig presenter;  
Före


Efter

Dessa fick jag av Maken och Trollungen Förutom detta ramlade det in ett vykort från Stockholm och ett och annt presentkort och massor av hälsningar via FB

Kokar soppa på en spik

Att jag älskar att ha mina nära och kära här, kan inte ha undgått någon. Imorgon är det dags igen och jag längtar verkligen. Men samtidigt ärdet altid så dubbelt, för saknaden av de som inte kommer/ finns bland oss blir så mycket större och jag kan på inget sätt påverka det. Jag jobbar varje dag med att acceptera situationen, men nä jag misslyckas och saknaden är enorm. Det är ett hål i hjätrat som jag måste leva med, förhålla mig till och en dag hoppas jag att det läks, även om jag inte förstår hur det ska gå till. Just nu puttar det på spisen, de som kommer ska få nått varmt i magen och nått gott till kaffet, och jag lovar att det kommer finnas Cola till de som föredrar det...

Ja inte vet ja...

Jag har gillat, inget fattat, fascineras, ogillat, slukat, tänkt och nä jag vet inte vad jag tycker. Den är helt klart olik alla andra böcker jag läst, den påminner inte om någon kriminalroman jag läst och det är många. Jag vet inte om jag vill läsa nått liknande men och det är knepigt, jag tycker alla som läser mycket, oavstt vad ni läser, ska läsa denna. Fråga inte varför, men gör det, saker och ting är inte alltid som man tror, vill eller önskar att det ska vara. Varför jag läst den? ja den är den första boken i vårens bokcirkel.

Kontraströntgen

Efter att sedan lunch igår var det i morse dags för röntgen, vanlig och med kontrast, njurar mm kollades noga, och stenar fanns det, minst en som oroade personalen. Jag hörde hur de ringde någon och frågade vad de skulle göra med mig och jag fick åka hem. Var till en vän och fikade och då slog det till. Från ingenstans satt det en "kniv" i ryggen, men jag tog mig hem och medicinen tog bort toppen av smärtan, njurstenar är grymma. Nu har jag ont men än kan jag hantera smärtan.

"Mammavakt"

I natt började en sten sin sista vandring, det räckte som tur var med en supp. Men då Trollungen ska spela innebandy i eftermiddag så har en av de bästa lovat "passa" mig så Maken kan andas något lugnare när han är idrottsförälder. Nu var planen att jag skulle besöka min "Mammavakt" för att dricka kaffe, lite uppdatering och uppfräschning, redan innan stenens förflyttning. Men mest kommer det att handla om vila och kvällen ska gå i filmens tecken ihop med de jag älskar mest och "hembakad" pizza.

Soff-/sängläge

Var till VC igår och fick träffa min nya husläkare, han verkar bra och förmodligen har min gamla skrivit bra journalanteckningar, för hur ska jag annars tolka det faktum att läkaren frågade mig hur länge jag trodde jag behövde vara sjukskriven och då jag svarar en vecka och han skriver 14 dagar. Det känns som läkaren redan nu vet hur jag är funtad och det känns tryggt, även om han tyckte att jag borde förstå hur sjuk jag faktiskt är. Men han lär sig nog att när jag kommer så är det oftast värre än jag tror. Nu har jag fattat beslutet att ligga nerbäddad i två dygn, ska bara köra Trollungen till kyrkan ikväll då Maken inte hinner hem. Men jag stannar inte, jag åker direkt hem och intar soffan igen.

Önskelista

Bilden lånade jag av Bokus Önskar kostar ingenting...

Frukost

Idag vaknade jag och möttes av Trollungen i hallen, det var knappt jag skulle få gå på toa, men när jag var klar där och fått på mig en mängd kläder, febern fortsätter att ha sin boning i mig, så fick jag denna överraskning. Hon hade beodrat upp sin far för att kunna göra frukost åt mig, det kallar jag ljusglimtar och guldkorn...

Grustag

Igår var det dags igen för ett besök på Akuten, men om jag i lördags träffade ett stolpskott till läkare så fick jag igår en ängel. Det började med ryggont och efter att pratat med sjukvårdsrådgivningen och den vikarierande läkaren på VC så bar det av till CSK, jag kom in samtidigt som ambulans nr 6 på 10 minuter så jag befarade att jag skulle få ligga länge med en smärta som var olidlig. När det sen även dökk upp poliser och säkerhetsvakter ja då hade jag inte stort hopp om snabb hjälp. Men det dök allt upp några änglar, en sjuksköterska, ett vårdbiträde(trodde de var utrotade) och en läkare, så inom en timme stod det klart att jag har gått med en "tyst" urinvägsinfektion i minst 14 dagar och att jag antingen hade njurbotteninflammation eller njurstenar. Så innan de kunde börja behandla fick jag snällt ligga och våndas, åka in och ur rummet pga att det kom de som behövde det bättre. Korridoren är egentligen rätt intressant, då det händer nått hela tiden och jag slapp vara själv, men jag hade så ont att jag föredrog att få ligga i ett mörkt rum. Efter ca 5 timmar stod det klart, jag har en svår urinvägsinfektion och ett grustag i höger njure och ett gäng stenar på väg ut ur kroppen. Så då äntligen kunde de börja smärtlindringen och jag fick börja dricka, vid 18 var jag hög, snurrig och smärtfri från njuren så då fick jag lämna akuten. Men läkaren talade om att med den mängden småsten kan jag räkna med att få åka flera vändor för att få sprutor mot smärtan. Måste säga att det är en lättnad att veta vad som är fel, även om jag vet vad jag har att vänta mig.

Livets ljusglimtar

Julen är inte utdansad, akutbesök pga njursten som resulterade i ingen smärtlindring, barn som spelar ut sina föräldrar, sena hemkomster, svikna löften, feber, läkare utan telefontid som vill att jag ringer är bara några av ämnena jag kunde skriva om. Men jag gläds åt ett samtal från en kär vän, en bukett tulpaner och tända ljus. Det är de små ljusglimtarna och guldkornen som gör mödan värd.

Sängläge och soffhäng

Mot min vilja måste jag erkänna att jag inte blir bättre, snarare tvärtom. Jag sover, sover och sover. Kan tycka att jag borde bli piggare och slippa frysa/svettas men nä det vill sig inte, det går neråt, det har inte vänt ännu. Idag fick Trollungen åka med Maken, fanns inte på kartan att jag skulle ta mig ur sängen. Ska hämta henne, men ringer innan så får hon gå ut till parkeringen och äta mellis här hemma, då jag är vaken nu men förmodligen sover sött om en timme. Det gör ont i modershjärtat att Trollungen måste anpassa sig så efter min hälsa, men hon vet ju inget annat och jag älskar henne mer än både hon och jag förstår.

Feber igen

Har idag varit på VC, missade att det inte var min nya husläkare, vet inte hur han se ut, så den stackars vikarien fick nog en chock. Har lärt mig att det gäller att passa på när man väl får träffa sin husläkare, så förutom det jag trodde var virus så tog jag upp behovet av att kolla mitt B12, en remiss som ska skrivas och det blev nog för mycket. Jag har inget virus, "snabbsänkan" visar nått annat. Men det enda läkaren sa var att jag skulle till labb och ringa på fredag. Nja han sa även att mitt blodtryck var för lågt, 93/58, att jag är lite för tunn och att jag inte mår bra. Enligt labb kan jag ringa på tisdag, då har de förhoppningsvis fått svaren på alla prover.

Lyckades!

Att ligga utslagen i soffan idag gör jag med ett leende på läpparna och ett varmt hjätra. För igår gjorde jag nått som jag aldrig trodde jag skulle få uppleva för något år sedan, jag åkte slalom. Att jag dessutom fick vara med om att "frälsa" Trollungen gör ju inte saken sämre. Det var "Dömle light night", det var marschaller, discomusik, lampor som blikade, fyrverkeri, hamburgare och dryck, ett kanonarrangemang. Men det stora var att Trollungen bara ville åka, första åket var lite tufft men sen ville hon bara mer och mer och hon lärde sig svänga. Beviset att det verkligen var lyckat fick vi i morse när Trollungen kommer upp och vill till backen idag, men hon får nöja sig med att leka med bäst bästaste vännen och gå på ett kalas. Jag har som mål att tvätta håret och få på mig strumpor innan kalaset. Njuter verkligen av detta och ser framemot flera underbara slalomupplevelser.

Insåg soffans fördelar

Idag tänkte jag ta mig en tur till K-stad, men om man nästan svimmar av att sopa av 2cm snö från biltaket ska man inte ut och åka. Har man ont i halsen, kroppen, huvudet och feber ska man inte heller ut och åka. Så nu har jag lagt mig i soffan, tagit en gofika, ser på "Harry Potter", snart ska här åkas skidor. Det är tur att jag har vänner, en skön soffa, en katt som värmer mig och att Trollungen är på Öa.