Reuma Rehab

Det har strulat en del med datorerna, därav att jag inte skrivit, eller mer rätt, publicerat något på väldigt länge. Jag har nämligen upptäckt att min nacke mår bättre när jag använder Trollungens dator, den är mindre och jag rör då inte på huvudet när jag läser eller skriver, men jag kan av någon anledning inte publicera nått här på bloggen från den.

För mindre än 3 veckor sedan ringde de från reumatologen och frågade om jag var intresserad av en träningsperiod nu i höst. Självklart svarade jag utan att tänka, att det sen var mindre än 2 veckor innan jag skulle skrivas in det spelade mindre roll. Det blev att stuva om en del, flytta lite läkarbesök, några undersökningar och framför allt fixa så att Trollungen har fritids både på morgonen och tills maken hämtar henne. "Pusskort", kramar och pussar var jag ju självklart också tvungen att göra....

Jag är nu inne på vecka två av 4 och det känns, det är nu vi mår som sämst för att nästa vecka börja känna det positiva av all träning. Min nacke ställer till det en hel del, men sjukgymnasterna är fantastiska, även om min älskade "plågoande" fortfarande är tjänstledig, så de ger mig andra övningar anpassade efter min förmåga och mina problem. Vi är 10 stycken och det är en härlig grupp, bara en jag träffat förut och jag saknar allt mina "Gubbar", han från Säffle och han från Hammarö, men man kan inte få allt här i världen.

Idag får jag besök av Trollungen och Maken, Farfar har varit snäll och hämtat Trollungen så hon slipper ha långa dagar alla utom fredag då jag hämtar henne när jag kommer hem, eller när hon slutar skolan, och det gör ju att Maken slipper åka till Forshaga och hämta henne och sen ner hit till mig, vi är alla nog så trötta så här mitt i veckan.

Örebro borde flytts

Igår var vi till Morfar och hade en trevlig kväll med massa prat, god mat och lite bus. Trollungen saknade sina kusiner, men var nöjd med att få träffa Morfar, hon hade massa små hälsningar, teckningar mm med sig till honom. Jag börjar hålla med Trollungen om att Kumla och nu även Örebro borde flyttas till en bit bortanför Forshagas Folkets Park, det blir så sällan vi ses och det är ju avståndet som är det största hindret och att pensionärer har så himla mycket att göra.

Trollungen förvånade oss alla och gjorde både mig och Maken stolta, genom att äta och det ordentligt, det var så att Morfar höll på att ramla av stolen, när hon bad om mera kött. Att hon skulle få "Plopp" om hon åt av maten bidrog, men hon tyckte det var så gott att hon ville ha mer. Till saken hör att hon aldrig har ätit av allt hos Morfar förut, hon ratade bara saffranspannkakan, men åt desto mera glass.

Jag ligger i soffan idag, ett "gallanfall" igår och ett idag och nacken tog stryk av att åka t o r igår. Men det är det värt, nacken kommer jag vara tvungen att lära mig leva med och som läkaren sa, en bra och trevlig dag/kväll är värd en dålig dag, då det är det roliga, trevliga, vardgslyxen, att samla guldkorn som är det jag ska fokusera på.

Lövhög

Solen skiner och det är helt underbart ute. Har varit ute länge med "Geten" och tog sen en "Latte" och njöt i solen på altanen. Det gäller att passa på att fylla hjärtat med solsken som Trollungen brukar påpeka. Men att ta kort på alla fåglarna som äter av fröna i vår schersmin det misslyckades, men ett kort på det som var vår fd lövhög och hon som förstörde den, det lyckades jag i alla fall med.

Penséer

Äntligen har solen hittat till Forshaga, den kom fram igår och det var så underbart att "Geten" och jag var ute i en timme. Först gick vi en sväng, sen hade Hunden ett pudelfnatt i trädgården, då hon rusade runt runt, medan jag pysslade i trädgården, jag satt äpplena vi köpte i Kumla i "höstkrukorna" på altanen. Sen passade jag på att planterade ljungen och satte ner kottarna också de inhandlade i Kumla och la dit en massa kastanjer i en hink som står på trappan, i alla krukor och i hinken finns möjlighet att tända värmeljus. När jag ändå var i farten gjorde jag rent ljuslyktorna på trappan och när Maken och Trollungen kom hem efter handbollsträningen lös det vackert både inne och ute, det är vad jag kallar vardagslyx. Men lite knepigt känns det att höstpyssla och samtidigt ha en Pensé som blommar vid en kruka på altanen.

Tiden rusar

Förra helgen var vi på Äventyr, vi tog bilen till Stockholm och roade oss, men först och främst Trollungen.

Första stoppet blev i Arboga för lunch, innan vi fortsatte till Kungens kurva. Dit anlände vi minst en timme innan vi tänkt, men det fanns ett "Lekland" så Trollungen fick rasa av sig och jag fick mig en Chai Latte.

Anledningen att vi stannade i Kungens kurva var att vi där hade bokat biljetter till "Smurfarna" i 3D, den var riktigt kul och vi var alla tre nöjda med något hungriga när filmen var slut.

Det blev Pizza Hut, de serverar nämligen glutenfri pizza och den var grymt god, men för stor för mig, tur att Maken var hungrig. Trollungen som börjat äta pizza åt en bamseglass och pysslade, barnen fick pysselböcker på restaurangen, bra knep, vi vuxna han äta innan hon tröttnat på att sitta still.

Sen var det hotellet som gällde, vi skulle lämna det redan vid 6, så det kändes bra att ställa tillbaka klockan, även om vi var rätt trötta alla tre när vi begav oss mot Slussen, eller mer rätt Viking Line, för att åka på en dagkryssning, men höstlovstema, Skeppskatten hade besök av en Smurf, så det va full fart hela tiden. Vi bytte båt på Åland, men var aldrig i land.

När vi kom åter till Stockholm, så tog vi bilen till Kumla och bums i säng, sen hade vi en dag i Kumla, men lunch på "stan", vi fikade med Morbror T och min kusin, fixade min mormors grav, jag köpte en väska och så fikade vi lite till i, innan vi for hem till Värmland.

Med tanke på min nacke och mina leder och att det var höstlov så sov Trollungen kvar hos Farmor och Farfar och jag tillbringade tisdagen i soffan. Sen rusade veckan vidare, vi var till "våra" busar en dag, Trollungen lekte med en kompis från Skåre, och hon han även med Bäst bästaste kompisen en dag och en av bästa kompisarna en annan.

Idag är det vardag igen och Trollungen var så nöjd att det äntligen är skola igen...