Salt och potatis

Kompisar är A och O när man är snart 6, och att städa, tvätta och laga mat det är "vuxengrejer" som är så tråkiga att det borde vara förbjudna på en söndag utan kompis. Nu hade vi turen att Kompisen J ringde så här har det lekts i flera timmar. Maken även av Trollungen kallad assistenten, har tvättat, fixat med återvinningen, handlat och varit ute med hunden, han har även hunnit med att plockat undan efter mig. Helt själv har nu inte Maken jobbat, jag har plockat med tvätt, diskat, bakat, men framför allt gjort något jag aldrig tidigare gjort, jag har tillagat färsk makrill, och det blev så bra.

Helstekt Makrill med dill och citron, var inte svårare än att göra rent fiskarna, fylla magarna med salt, dill och citronklyftor och lite vitpeppar, ställa fiskarna i ett smort ungsäkert fat, på med smör och efter 25 min i ugnen så var det klart att servera med potatis, en sås med dill, citron och kaviar och kokta ärtor.

Restaurangen här på 17, hade alltså fisk på matsedeln, samma restaurang hade chokladmuffins till fikat och det var väl tur det för Kompisen J kommer att kunna berätta att hon och Trollungen åt potatis och lite salt till middag...

Fattig

Bokrean är inte vad den varit och jag saknar all reklam man brukade få inför, men som jag numer inte ser röken av. Maken kom med de böcker jag önskat mig i torsdags, och igår var jag till Karlstad och köpte "födelsedagspresenter", tack systeryster med familj, det var en bra och uppskattad present.



Känner mig alltid så rik när jag har skafferiet, kylen och frysen fulla med mat, så idag var det dags att göra storhandlingen för denna månad, det blev en hel massa saker som hamnade i vagnen, Trollungen var i lekrummet så det gick snabbt och smidigt, men ack så fattig jag blev på kuppen.



Trollungen älskar att "bubbla" och vem har sagt att man bara ska göra när det är sommar och sol, så idag har vi varit ute och blåst en massa bubblor...

Begränsad

Det inte ofta jag känner att min sjukdom är ett hinder, men idag är det just så, och det är tungt, för det är dagar som denna jag inse att jag hämmas och att mitt liv begränsas pga psoriasis artriten, men som tur är har jag världens bästa make, så det brukar lösa sig. Idag handlar det om onda handleder och en armbåge som hindrar mig från att ta mig till Karlstad, för idag ska "min" bil besiktigats och det fixar Maken, så här hemma står Saaben och den är för trögväxlad för mig när jag har ont.

Så nu sitter jag här hemma och i Karlstad finns något som drar, det handlar inte om något jag kan finna här i Forshaga, eller kanske finns det lite på ICA och Konsum, men långt ifrån det jag hade tänkt mig i alla fall. I och med att jag är bättre när det gäller förkylningen så hade jag ju tänkt att besöka ett antal affärer idag, "lönen" har trillat in och jag har ett visst behöv av att bränna lite av den och det helst idag, fick dessutom ett presentkort när jag fyllde som jag tänkt använda, så det känns lite bittert att sitta här hemma. Men som sagt Maken brukar rädda min dag och gör så även idag, även om det inte blir som jag tänkt mig så räknar jag kallt med att jag får hem ett antal av de jag tänkt mig och imorgon fortsätter bokrean...

Friskförklarad

Bokrean är här och jag hoppas finna några böcker att försjunka i, Per Morbergs kokbok, och Keplers omskrivna bok, är två jag funderar på och som kommer att hamna i mitt bibliotek. Annars är jag lite besviken, som vanligt har vi i Forshaga inte fått så mycket reklam om bokrean som jag vet att ni som bor på andra orter fått, men det löser sig nog, vet med mig att det kommer att bli fler böcker än jag egentligen har råd med, men vad gör det om tusen år.

Idag har jag suttit i soffhörnet och njutit av en stor kopp te och boken jag just nu läser, "Svart ros", av Nora Roberts, en favoritförfattare och denna bok har jag väntat på. Den ingår i en trilogi, som nummer två, och den är minst lika bra som jag förväntat mig.

Plötsligt rycktes jag tillbaka till verkligheten av att det hamnade en hundleksak i boken, och när jag hämtat andan och fått ner pulsen, såg jag Hunden sitta och vifta på svansen vid mina fötter. Samma hund har sedan jag insjuknade varit helt nöjd med att sova vid mina fötter eller nedanför sängen respektive sofforna, men nu ville hon leka. Detta är det andra tecknet på att jag är på bättringsvägen, våran häxkatt, som alltid sover hos mig när jag är sjuk, har i natt inte visat sig, vet att hon låg hos Roger igår när han läste. Så nu räknar jag kallt med att jag är friskförklarad innan veckan är slut...

Snöröjning

Det börja kännas som om jag är på bättringsvägen, när det gäller förkylningen, men skovet vill inte ge sig, men idag har jag kunnat ta Enbrel och det är ju ett steg i rätt riktning...

Har fått sova riktigt bra i natt, så bra att jag inte blev sur när jag väcktes av att "ploggubben" började jobba utanför fönstret. Har lite svårt att förstå alla dessa människor som vill att snön ska försvinna, för jag gillar inte alternativet till ett snöigt landskap i februari. Men självklart ska inte snön ligga på våra vägar, där vi ska åka eller gå, så jag måste beundra de som faktiskt gör ett bra jobb när det gäller snöröjningen, för även om jag gnällt på dem så skulle då inte jag vilja byta med dem. Han som plogar här uppe på Klockstigen kan inte ha varit ledig mycket den sista veckan, först plogar han undan så vi kan åka med bilen, sen kommer han och flyttar på snön så vi kan möta en annan bil och nu röjer han så att det kan komma mer snö, måste kännas tröstlöst att flytta all snö minst 3-4 gånger, för att sen börja om med ny snö. Han är dessutom en sån där "ploggubbe" som försöker att inte lägga vallar vid våra uppfarter, även om jag hört de som gnäller på honom, men här på 17 är vi nöjda. Men idag får han nog problem, för inte nog med att vi har snö upp till öronen, så har vi ställt ut de gröna tunnorna, det är dags för sopbilen att komma förbi...

Aktiv vila

Fortfarande hostig och febrig, så nu har jag besökt VC och vår husläkare igen. Han blev väl inte så glad när han fick se mig, handlade mest om att han hade hoppats att jag skulle vara frisk nu, vilket han inte trodde på själv en gång. Det handlar ju i sin tur om att jag pga psoriasis artriten tar Enbrel och det i sin tur gör att jag inte har nått immunförsvar så när jag blir smittat av nån liten bacill, vilket jag lätt blir, så behöver min kropp för det mesta hjälp för att ta dö på eländet. Så nu har jag fått papper på att jag har feber och är genomförkyld, behandling; aktiv vila, vilket inte betyder att jag ska skotta snö. Jag vet det för jag frågade...

Mer och mer och mer

När Maken äntligen var klar med all snöskottning denna helg, för nu håller vi tummar och tår och hoppas slippa mer snö för denna gång, har hört ett rykte om att det kommer mer i veckan, så hittade jag lite till...

Inte nog med att han slitit hos oss, som snart inte har nån plats att lägga mer snö på, så har han skottat hos grannen som denna helg varit borta och som jag lovat se till huset åt. Har tittat på deras hus flera gånger, det står som utanför våra fönster så det är svårt att inte titta på det. Det är tur att jag har maken, för han tog åter fram spaden och fixade överhänget...

Han skottade bort den oxå...

Snö

Det ligger 1½ dm ny snö utanför vår dörr, det är härligt med en riktig vinter, att vi sluppit en massa tö och allt det drar med sig, men ny snö känns onödigt. Så det blir att trotsa influensan och skotta, i alla fall just där man ska gå, annars får jag in så mycket. Hunden är förvisso inte hemma idag, men Trollungen ska ju hämtas från dagis och då är det bra om vi inte får in en massa snö, för även om hon är expert på att lämna skor och alla kläder precis innan för dörren, i en hög på golvet så har snön en förmåga att hamna nästan överallt. Dessutom kommer ju Hunden hem hon också, och Maken vill med all säkerhet inte ha med en som försöker fånga snön han skottar, eller som anfaller skyffeln, så Hunden ska ju också ta sig in, helst utan att ha med alla snö in...

Långt till vår

Förkylningen vill inte släppa taget om mig, och kung Bore vill inte ge med sig heller. När jag vaknade upplevde jag att solen sken och tyckte lite synd om mig själv för att jag är sjuk och inte orkar vara ute och njuta av vädret. När det sen var dags att rasta Hunden insåg jag att solen inte riktigt orkade igenom och att snön yrde ute. Det var långt ifrån skönt och jag blev glad när Hunden var klar och vi kunde gå hem igen. Väl hemma så steg febern och hostan har inte blivit ett dugg bättre. De blir att ligga lågt ett tag till, men samtidigt att ha huvudet högt, bäddsoffan är helt ok och förhoppningsvis slipper vi fler otäcka vurpor och funktionärer som rör till det borta i Kanada...

Bäddsoffa

"Man ska vara inne när man är sjuk" sa läkaren på VC när jag var där igår. Det hade jag varit, om det inte varit för att samma läkare sagt åt mig att jag var tvungen att höra av mig om jag inte var bra i ört på en vecka. Nu är det inte bara örat som är dåligt, jag har feber, hosta, känner mig åksjuk, och lederna ömmar och svullnar. Med andra ord, läkaren har rätt, jag är sjuk.

Tyvärr trodde han inte att jag ska bli frisk på en vecka, så jag lär väl få ge mig ut även nästa vecka för att träffa honom. Det är tur att jag har en bra husläkare som bryr sig om sina patienter och mina prover visade att jag har inflammationer i kroppen, och i och med "Enbrel" så är det tydligt väldigt viktigt att ha koll på mig. Så det ska han ha, men ansvaret ligger på mig, jag måste komma tillbaka om jag inte är 100% frisk nästa vecka. Frågan är vad han menar med 100%, för det lär jag väl aldrig uppleva, men jag får utgå från, febern, hostan och ledvärken...

Har nu suttit och halvsovit sedan i lördags, har bäddat bäddsoffan i biblioteket och där står TVn på natten lång, så jag grät en skvätt när Kalla fick sin medalj och jag hörde när tjejerna i hockey gick till semi, men jag missade mycket i natt, tyder på att jag hostade något mindre. När Trollungen, som är hemma för att hon spydde på dagis igår, vaknade fick jag flytta in i sovrummet, för jag står inte ut med barn-TV. Vi är båda nöjda med att ha bäddsoffan utbäddad, det är ju så mysigt att se på TV när man ligger nerbäddad. Nu ser jag fram emot att kl ska bli 19.00, för då är det slut på Nickelodion och bäddsoffan och "tryckapparaten" är åter mina...

Premiär

Hon är en skogspudel, med inslag av get, men det
viktiga är att hon är vår och att vi älskar henne
lika mycket som hon älskar oss och snö...


Så har vi då gjort det, tagit årets första kaffetår på
altanen, vi har det som tradition att skotta fram
altanen så här års.


Det är alltid lika skönt att få sätta sig mot
söderväggen med solen som värmer och en stor kopp
kaffe i handen. Idag har vi haft nån enstaka
minusgrad, solen har tittat fram mellan molnen,
men när vi var ute var det en underbar blå himmel
och en strålande sol som fick det att droppa från
taken och hela jag fylldes med värme.

Sotad korv är oxå korv...

Slängde ut idén om att grilla korv, åka skridskor, pulka och bob och det var flera som nappade. Sparkarna som Kompisen Hs familj hade med sig var populära, och Trollungen klarade att svänga i hög fart med en kompis på...


Varför knalla upp för stora pulkabacken när man kan åka bob där det är plogat och bra före, men kanske främst inte så jobbigt att gå...


Grillad korv smakar aldrig så bra som när man grillar den över en eld i skogen, Maken hade dock lite problem. Varm choklad, blåbärssoppa, kaffe, mjuk pepparkaka och rulltårta är några av delikatesserna vi mumsade i oss. Maken fick allt en och annan korv han oxå, lite sot har ingen dött av. Det var väl kanske bara rallyradion som fattades, men alla njöt vi av att vara ute i det underbara vintervädret, några få minus och en klarblå himmel med en sol som värmde skönt och i alla fall jag ser fram emot nästa utflykt.

Rallyradio

Är nere i brygga, det står 9-0 till förkylningen och nu känns det som jag är längs där nere, så nu vänder det, det måste bli bättre snart. Dagen ska tillbringas här i soffan eller sängen, ska jobba hemifrån, och som jag mår är det tur det, för de boende på "jobbet" ska inte utsättas för smittan jag bär på. Så det blir att surfa runt och leta idéer om musik och sittgympa bla, skriva ihop info och göra några musikfrågor. Sen ska jag försöka hitta några mejladresser och slänga iväg några utkast för bedömning men framför allt ska jag ta tag i förkylningen och ge den motstånd. Det blir att koka näsdroppar, dricka mycket te och ta en och annan sked av honungen jag fick i födelsedagspresent, hade ju hoppats att den skulle stå orörd länge, då det var just honung för förkylda, men nu kommer den väl till pass.

Mycket sport är det dags för, många tror väl det är OS jag har i tanken och självklart kommer jag med spänning följa skidåkning, utför, på tvären, med eller utan vapen, curling, hockey mm mm, men redan igår fick vi ett prov på vad som väntar; för i helgen är det rallyradion som gäller...

Raggisar

Torsdag, en bra dag, snart helg och inget inbokat, varken på jobbet eller sen, om det inte var för förkylningen som slagit klorna i mig. Jag fryser, nyser och snyter och vill inget annat än ligga under filten och dricka varmt te, och snart är det just det jag ska ägna mig åt. Men först finns det ett och annat som måste fixas, lite infomaterial som ska skrivas, en hund som ska rastas och på fötterna ska jag sätta ett av mina nya par raggsockor. Då vi inte har tillgång till dator på jobbet så är jag hemma resten av dagen och imorgon för att skriva några infoblad, planera lite aktiviteter och se om jag kan få till några skivor med musik, ett gympaprogram ska skapas och musik till det måste jag ju också ha, så soffan och filten får vänta. Men det finns inget som kan stoppa mig när det gäller raggisarna, de ska på nu med det samma - TACK mamma!!!

Vitlöksbröd

Glutenfritt bröd är inte alltid kul, jag har blivit besviken så många gånger att jag nu räknar med att bli det. Så när jag var och handlade sist och hittade två för mig nya sorter köpte jag båda och trodde inte riktigt på nått av dem. Det första var ett rostbröd med havre, som jag inte kommer att äta mer av, så förväntningarna idag var så där. Värmde soppan från i söndags, den var godare idag, kan hänga på vitlöken som jag hade i idag och till det värmde jag vitlöksbaguetten jag köpt och döm om min förvåning den var kanongod, den smakade som en "riktig" och jag längtar redan till nästa gång jag hittar den i frysdisken.

Upp och ner

Det är aldrig lätt att komma in i en verksamhet som bygger på människor som inte längre finns kvar i organisationen. Lite så är det på "jobbet", inte blir det lättare av att ingen vet hur länge nån ska vara kvar, och att vissa ständigt säger "det går aldrig". Jag som trodde att det var närkingar som sa så, och att värmlänningarna är mer kända för "det årner sig", men det var innan jag hämnade där jag hamnat. Men samtidigt är jag övertygad om att jobbet i sig verkligen är något som skulle passa mig, men frågan är om det är värt mödan att få något att fungera på mindre än två månader för att sedan kanske inte få vara kvar.

Denna vecka kunde ha startat bättre, för inte nog med att "jobbet" är som det är, i natt fick Trollungen sitt första astmaanfall på jag vet inte när. Det blev en sån där lång natt, när hon hostar, sover, hostar och sover, hostar och sen sover, men med så korta intervaller att vi andra två inte sover. Det gick så långt att jag trodde att vi skulle få åka in till sjukhuset, men det slapp vi, mest pga att vi är vana, att vi kan få i henne medicin när hon sover och att vi fick henne att ta näsdroppar efter mycket om och men. Så idag har Maken VAB:at och jag jobbat, det kändes väldigt konstigt att det bara var jag som skulle iväg, men samtidigt är det ett tecken på att jag är på väg upp ur sjukträsket där jag simmat länge nog nu...

Borttappad

Idag började jag "jobba" i Forshaga, det är samma jobb men i Forshaga i stället för Deje, det kan på sikt bli riktigt bra, men idag var det katastrof. Det fanns ingen på kontoret när jag kom, tur som var jobbade hon i rummet bredvid idag, så när det gått en dryg timme kunde hon hjälpa mig att leta rätt på ett hemnummer till min blivande arbetskamrat. Det visade sig att hon var sjuk, men inte hade anmält det. Så dag ett handlade om att få tiden att gå, Röda korsett hade sin första träff för terminen och jag lyckades i alla fall få dit några boende och så fick jag ställa in ett besök som hon som är sjuk skulle ha gjort. För att känna att jag gjort nått har jag spaltat upp lite idéer om vad vi kan göra under våren, om jag nu får vara kvar så länge, har även gjort ett utkast på ett infoblad, men då det inte ens fanns en almanacka, skrivblock eller telefonlista så känns det som om allt jag gör kommer att göra skillnad. Så nu sitter jag hemma och skriver ner mina tankar och idéer, känner mig något borttappad och ensam, men det positiva är att det kan inte bli sämre...

Från 1900-talet

Så var man då ett år äldre, eller så har man börjat firandet av sin årliga 27årsdag. Har fått många hälsningar, och tackar alla som sänt mig en tanke eller på annat vis uppmärksammat dagen. Men då jag gillar att fira allt som finns att fira och lite till så fortsätter jag imorgon och i helgen blir det oxå kalas. Man ska ta tillvara på allt som är värt att lägga energi på och att träffa nära och kära tillhör mina favoritsysselsättningar. Men det där med ålder är ju relativt, på jobbet träffar jag de som är närmare 100, och Trollungen och hennes kompisar ser ju en annan som från en annan tid. Men Trollungen har ett uttryck som får mig att både le och bäva, för när hon ser nått som är riktigt, riktigt gammalt, typ från stenåldern, eller så, så säger hon "Det där är jättegammalt det är nog från 1900-talet"...

Hopp

Ny vecka, dags för nya utmaningar, summering av det som varit och mål för framtiden, var vad jag hade tänkt skriva om en dag som denna, men det hoppar jag över. Gjorde en sån där upptäckt idag, en sån där reflexion, som fick mig att le, att må gott och att känna hopp. Det var ljust när vi åkte till simhallen och det var inte kolsvart när vi åkte hem efter att ha varit på simskola för Trollungen och att jag simmat och "bubblat". Det betyder att vi äntligen börjar gå mot ljusare tider, vet att det vände redan i december, men det var idag jag märkte att det verkligen är så och det fick mig att känna hopp om en vår, även om det i morse låg ca 1dm ny snö på marken...