Kunskapsmål för åk 1 & 2

Idag fick vi äntligen ändan ur och kom oss för att ta tag i klippningen av Hunden. Men jag hade väl aldrig trott att från att vi bestämde oss tills hon var klippt, om än super sur så skulle det inte gått två timmar, men så blev det och nu är det gjort för denna gången. Det var en ung tjej som byggt ett klipprum i sina föräldrars garage och det gick riktigt smidigt. Fast jag rekommenderar inte att utsätta sig för detta mitt i ett skov som bara blir värre och värre.

Min kropp är sämre än på mycket länge och det är lederna i höfterna, ryggen och händerna som just nu gör livet surt för mig. Idag har jag börjat med en cortisonkur så nu hoppas jag det vänder snart, men det återstår att se

Så är maj snart slut och imorgon slutar simskolan för Trollungens förskoleklass, tänk att de fått badat i nästa 5 veckor och det varje dag, det är nog inte så vanligt att kommunen bjuder alla 6/7-åringar på det. Trollungen är ju en försiktig sak som inte riktig vågar sig på saker hon inte vet att hon klarar så i sommar ska vi träna på att vara på djupt vatten utan dyna eller armpuffar. Men hon har redan klarat de kunskapsmål som man satt upp för åk 1 och hälften av det som krävs i 2:an så jag behöver väl inte skriva att hennes föräldrar är mycket stolta.

Virrpanna

Insåg att jag gjorde vissa upprepningar i de två sista inläggen, nu näst sista, men roliga sakar tåls att upprepas och förvirrad är mitt normaltillstånd just nu. Ska nu trotsa blåsten och ta en promenad med Hunden, fast hon verkar inte så sugen. Tror inte hon gillar att det blåser och vem vill göra det när man ska göra det hon ska med en "orkan" i rumpan???

Värmer

Så var det vardag igen och det vet ju alla ni som läser min blogg att jag gillar, men jag tycker även om ordet "långhelg" och det får vi denna veckan, Maken har tagit semester på fredag och jag längtar redan. Det är ju "röd dag" på torsdag, vilket betyder att Maken är ledig och min värsta dag kan bli något bättre.

Har pratat med mamman till "våra" killar och den minsta kan tänka sig att sova här redan på onsdag och båda är överens om att de vill komma tillbaka, det värmer. Det första den lilla sa när han såg mig på skolan idag var; "När ska vi till dig nästa gång?". Kan inte annat än känna mig stolt, och ev bjuder jag honom och mamman på fika på onsdag, det är simavslutning och jag har lovat mamman att hon får åka med mig om inte hennes mamma ska med.

Nått annat som värmer är presenten jag fick av mamma, som uppmuntran för att jag varit duktig, en underbar schal i blått som nu värmer min onda nacke. Läkaren hade förstås rätt i att jag får lida om jag gör nått kul, så idag tar helgens http://www.blogger.com/img/blank.giftrevligheter ut sin rätt, men jag ångrar inte en sekund. Det var så mysigt att träffa Mams och Gudmodern och jag ser fram emot nästa gång jag och Gudmodern ska gå ut. Vi har planer på att jag ska åka till henne själv vid tillfälle, men först lär nog Trollungen få träffa henne, annars lär vi hamna på minus både jag och Gudmodern.

Han inte mer än hem från min underbara helg i Kumla/Örebro innan Trollungen kom in med en bukett rosor och ett nytt nattlinne med texten; "Världens bästa mamma", och om nån vecka eller två kommer ett nytt halsband som jag verkligen ser fram emot att få hänga runt halsen. Så denna helg har verkligen fyllt mig med värme och glädje, och det ska jag leva på nu när nacken värker.

Vi han även med att bjuda Farmor och Farfar på fika, Trollungen och jag dukade med riktiga kaffekoppar och en gräddsnipa, med mjölk i, servetter och bjöd på rosa prinsesstårta.

Trollungen och Maken hade fixat present till Farmor och en bukett röda rosor, för det tycker Trollungen att alla mammor ska få på Morsdag. Men när det gäller Mormor så tror jag det lutar åt nått annat, nått i kruka som hon kan ha på balkongen, men det återstår att se...

Morsdag

Gårdagen blev lyckad, men det är svårt att inte vara nöjd när man fått träffa Gudmodern och Mams och det utan familjen, lite ego måste man få vara ibland. Vi åt gott, pratade en massa och jag hoppas de andra två hade lika trevligt som jag.

Idag har jag planterat blommor på min mormors grav som jag alltid gör sista söndagen i maj, men har lite svårt att förstå att vi snart är inne i juni, det går undan. När jag kom hem till Värmland igen fick jag en bukett med röda rosor och ett nytt nattlinne med texten "Världens bästa mamma", sånt värmer. Trollungen har varit och spelat fotboll idag och igår hade hon och Maken pappa-Malin tid, det var brandbilsåkning, karuseller, mm mm. Så vi är alla nöjda med helgen.

Nu återstår det bara att duka bordet fint, sätta på kaffepannan och invänta besök av Farmor och Farfar och förhoppningsvis hinner Maken hem i tid, innan vi ska börja vårt morsdagsfika. Maken är på årsmöte med handbollen och tvättar marschställen från fotbollen. Jag håller tummar och tår att tvättmaskinen inte exploderar och att mötet går fort.

Mamma-dotter tid

Så har det gått de 5 dygnen gått, då vi har haft tre busar och det är åter som det brukar, men jag måste säga att jag saknar killarna, även om det är skönt att allt åter är som det brukar. Det har gått otroligt smidigt att ha tre ungar och jag tror att alla tycket att det varit helt okej. Både den stora och den lilla har vid olika tillfällen uttryckt en önskan att få vara kvar över helgen och båda har önskat att de får komma tillbaka. Men sen får vi väl se vad de säger till sin mamma när de kommer hem igen.

Idag har jag och Trollungen passat på att ha lite mamma-dotter tid, vi har varit in till K-stad och köpt en ny bok om "LasseMaja" och så har vi fikat i "Mitticity". Det är inte ofta jag tar mig den tiden att bara göra saker som Trollungen vill, vi var inte in i en enda "mammaaffär", vi handlade inte mat, utan gjorde bara det som Trollungen ville. Hon fick åka rulltrappa några extra gånger, vi har ju ingen i Forshaga så det är ju så roligt, skulle nog räckt med att hon fått åka upp och ner i den en 10 gånger och hon hade varit nöjd. Men det var en stolt tjej som berättade för hon på bokhandeln, hon på apoteket och tjejen på cafét att vi hade mamma-Trollungetid, så det tar jag som ett bra betyg. Själv är jag nöjd att jag rodde det i hamn.

Har idag fått domen när det gäller min nacke, den kan vara bra om några veckor, men det lutar mer åt att det tar flera år, si så där en 10st om jag ska tro ortopeden jag träffade. Han sa att det är en allvarlig nackskada som i stort sätt är detsamma som en whiplashskada. Det positiva var att få höra att jag är en mönsterpatient och att det borde finnas fler som jag och att landstinget borde anställa mig så jag kunde lära andra patienter hur jag lever och vilka strategier jag har för att få mitt liv att fungera, om inte bra så i alla fall okej. Jag har stor fördel av att ha haft så pass ont pga psoriasis artriten, och allt det jag lärt mig pga av den, och det är ju inte helt fel att ha nytta av nått man lärt sig hantera. Men han sa att jag ska leva ett så normalt liv jag bara kan, men att jag får räkna med att vara helt utslagen några dagar efter en rolig dag, men att roliga dagar är viktiga och kan vara värt smärtan. När det gäller värktabletterna, som jag tycker är för många, så visade det sig att jag äter en så låg styrka att jag inte behöver oroa mig och han tror att jag på sikt kommer att kunna trappa ner, men att det är otroligt viktig med bra smärtlindrig och han gillade mitt sätt att planera när jag tar dem och hur jag tänker angående mediciner. Så även om det känns tungt att ha drabbats av ytligare en "sjukdom" så känns det bra att veta vad det är och få höra att jag hanterar det som en mönsterpatient.

Stolt mamma

Idag blev både Trollungen och jag glada när vi kollade posten, hon för att det äntligen var nått till henna, jag för att hon läste kortet i stort sätt utan hjälp. Men det är inte lätt att läsa om den som skrivit missat en bokstav, men det löste vi. Det är så roligt att se att Trollungen gör sådana framsteg när det gäller läsandet, hon är på gång att knäcka koden, hon skriver bättre än hon läser, men det händer ständigt nått och det gör mig så stolt. Men jag ser vissa tendenser som jag inte gillar, b, p och d är svåra och att höra skillnad på vissa ljud, så det finns viss dyslexivarning, men det kan ju vara jag som oroar mig i onödan.

Lattedags

Så har första kvällen och natten med tre barn i huset gått över i måndag och alla tre är i skolan, med mackor, badkläder och i tid, frukost i magen och tänderna borstade. Det lustiga är att det var enklare att få dit tre än vad det brukar vara att få dit Trollungen, men det hänger säkert samman med att vi alla är ovana med situationen.

Det var lite oroligt i lägret när det var dags att sova, men Maken satte sig på en stol inne hos killarna och Trollungen fick ligga i saccosäcken med en filt och så läste Maken Bamse. De minsta somnade under sagostunden medan den stora hade svårare att slappna av, men vid 21.30 sov alla tre sött i sina sängar för det var ingen som reagerade när jag var in och rättade till täcken hos "våra" busfrön.

Nu ska jag njuta av tystnaden, ta en latte och en ostmacka, det gäller att ta tillvara alla stunder jag kan få med lugn och ro.

Lugnet före storrmen

Fredagsmys är bland det bästa jag vet, det är början på helgen och två dagar då Maken i alla fall inte ska åka till jobbet, även om jag tror han sliter mer när han är ledig. Idag har Trollungen varit helt återställd från feber och influensan, hostan lär hon väl få drags med ett tag. Själv har jag feber men då Trollungen gjorde klart för mig att man måste ha en ny pyjamas om man ska på Pyjamasparty så tog vi och utnyttjade den sista sjukdagen för henne och åkte och fixade det och lite till.

Idag har jag fått det bekräftat, jag har förändringar i nacken, nästa fredag ska jag få träffa en ortoped och när han ger klartecken så blir det smärtenhetens sak att få mig på banan igen. Frågan är väl bara vad som är trasigt och om det går att laga, en trasig nacke är och förblir ett problem om jag förstod Husläkaren rätt. Nu handlar det om att hitta smärtlindrig och strategier som gör livet enklare att leva och det helst utan alla värktabletter.

Maken tände grillen innan han körde iväg Trollungen på Pyjamaspartyt och när han var tillbaka var det läge att stoppa in potatis i ugnen och lägga laxen på grillen. Tänk att färsk lax, med salt, vitpeppar, smör och dill kan bli så himmelskt gott, men det enkla är ju ofta det bästa.

Fredagsmys kan ofta betyda lugnet före stormen och det gör det även denna helg, imorgon är det handboll på eftermiddagen för Trollungen och Maken, och på kvällen ska maken gå på handbollens jubileumsfest medan jag är hemma med Trollungen. Fotbollssäsongen tar över när handbollen slutar så på söndag är det dags för Trollungens första poolspel och på kvällen kommer Killarna. Killarna är två bröder som ska bo hos oss under veckan, Trollungen har nedräkning och de lika så. Själv ska jag i helgen lösa sängproblemet, tror att jag i alla fall fixat en säng, men behöver en till, kan bli en tur till Jysk. Så dagens fredagsmys är verkligen lugnet före stormen.

Åska

Det blev en tuff natt framför allt för Trollungen och Maken, då hon hostade så att hon idag har träningsvärk i bröstmusklerna, och jag började bli sjuk jag också. Det slutade med att de satt i rummet och sov och jag sussade i sängen. Men innan vi kom till ro hade Trollungen hostat konstant i över 3 timmar och sånt sätter sina spår.

Idag har vi inte gjort många knop jag och Trollungen, Maken jobbar, vi har suttit eller legat framför TVn i stort sett hela dagen, vi har båda feber, men jag har inte börjat hosta lungorna ur mig, men det kommer säkert, min näsa läcker i stället som ett såll. Som tur är har vi en Farfar som kom med Ipren och tog Hunden på en promenad, så vi sjuklingar slapp maka oss ut nån längre tur.

Mitt på dagen orkade jag inte sitta uppe längre utan la mig och somnade genast, vaknade av en smäll och snabba fötter som kom springande, det var ett åsk- och regnoväder och en rädd Trollungen som drabbade mig. Men Trollungen var inte mer rädd än att hon när det inte smällt på ett tag gick in till sig och tittade på TV, hon tittade snällt till mig med jämna mellanrum, typ precis när jag somnat om. Nu är det ju så att sjuka barn har en förmåga att vara otroligt pigga mellan slagen, så nu längtar jag, och förmodligen även Hunden, efter att Maken ska komma hem. Själv har jag väntat på åskan sen i söndags, men mår inte ett dugg bättre nu när den dragit vidare, utan snarare tvärt om, huvudvärken vill inte släppa, febern stiger och orken tryter...

Lekdate x 2

Att skolan och fritids har stängt 16 maj har jag full koll på, men igår hade jag inte koll på att det var redan idag. Men jag kom ju på det, via en kompis först och sen genom lappen i Trollungens väska, så vi hängde inte på en låst dörr och undrade var alla var idag.

Så istället för badhus och fritids har vi idag hunnit med inte mindre än 2 lekdateer och sånt uppskattas. Barn som leker och föräldrar som fikar och självklart lite fika till ungarna också. Men nu har jag en hostig, hängig dotter som fryser och inget orkar, hon gnäller och mår inte bra, så det lär nog bli ett par dagar i sjuksängen.

Fritidshemmens dag

Igår lämnade jag Trollungen på skolan och fick hem detta....


Men de som såg på "Värmlandsnytt" fick se detta (är inte på det klara med var Trollungen finns i tåget, men hon är där någon stans)

Hylla de som hyllas börs

Igår ringde en kvinna från FK, och ja mitt hjärta slutade nästan att slå, men det visade sig att det finns änglar även där, eller hon verkar i alla fall ha både hjärna och hjärta på rätt ställe. I och med att jag varit sjukskriven i över 30 dagar pga nacken så har jag nu sjukpenning och en ny handläggare och det var hon som ringde. Vi pratade länge och väl och jag tror hon fick en ganska klar bild på hur mitt liv ter sig just nu pga nackbesvären. Men det som kändes bäst var att hon på sikt vill ha ett planeringsmöte med AF så att vi gör upp en plan för vad som är aktuellt för mig fram över. Hon kunde även upplysa mig om att den ortoped jag blivit kallad till är vårdcentralernas konsultläkare och det därför borde vara min Husläkare som skickat remissen, hon ansåg därför att Husläkaren ska förlänga min sjukskrivning tills vi vet vad ortopeden har att säga. Idag pratade jag med VC och de bekräftade att det var därifrån en remiss skickats och bokade in en telefontid med min Husläkare. Lite sur blev jag då han lovat att ringa mig när han fått svaret från röntgen och det visar sig att han pga svaret remitterat mig vidare. Men samtidigt är jag glad att det äntligen börjar hända nått. Skulle det visa sig att det finns skelettskador ska i alla fall jag göra en anmälan om att akuten missade att utesluta det vis olyckstillfället...

Envishet, en bra sak...

Denna bok passa min nacke utmärkt, då den är späckad med svåra ord som jag bara måste slå upp, tackar Mams för att hon envisades med att jag skulle slå upp alla ord jag inte förstod när jag bodde hemma, för detta gör att jag stup i ett måste resa mig, och det i sin tur medför att jag inte läser så länge. Att boken både är rolig, underfundig och tankvärd gör ju inte saken sämre och jag hoppas att det är fler än jag som inte har läst denna ännu, för det är ljuvligt att ha en bra bok som ligger och väntar på en. Fast lite irriterande är det när jag måste resa mig i ett, nu tänker nog vän av ordning att jag borde ha ordboken/synonymboken med mig, men nä, jag använder mig av nätet och ser det som en bra anledning att resa mig upp. En annan anledning är att ordböcker har en förmåga att vara så himla tunga och det gillar inte mina leder. Tack Mams för din envishet, den gör fortfarande nytta!

Läsvärt

Det har varit en underbar helg, som inte än har nått sitt slut, jag har njutit av solen, fågelsången, tystnaden och tid som bara varit min. Har under en tid läst boken på bilden efter tips av Mams Brevkompis, och den levde verkligen upp till mina förväntningar. Nu är det så att Brevkompisen och jag delar vår "kärlek" till Maria Lang och alla hennes böcker om Skoga, Stockholm, Krister Wijk mm och mfl, så det gjorde ju att jag trodde att även denna bok skulle passa mig. Så vill ni ha en tänkvärd, lättläst deckare i sommar så rekommenderar jag "Pepparkakshuset" av Carin Gerhardsen, och gillar ni den så är det första i en serie, jag ska i alla fall leta rätt på flera titlar av henne.

Normalviktig

Idag är det 8 månader sedan jag låg på operationsbordet i Torsby, och dagen till ära kan jag meddela att jag nu har nått målet att ha ett BMI under 25, men det är knappt, då det stannade på 24,9. Är stolt som en tupp och känner att jag snart är i mål, har bestämt mig för att gå ner några kg till, allt för att ha lite marginal och för att jag känner att det finns lite till att ta. Men samtidigt måste jag säga att denna resa har gått så smidigt, visst har det känns som om alla andra bara rasat i vikt och att jag stått och stampat, men jag hade ställt in mig på en mycket tuffare och jobbigare tid så jag är så glad och känner att mina leder tackar mig för den lättnad det är för dem. Enligt läkaren tar det ca 2 år innan man har nått målet så vi får väl se vart jag landar. Men som det är nu så har inte huvudet hunnit med, så jag ser inte att jag gått ner och i tanken är jag större än vad jag är i verkligheten. Så resan är inte klar, nu återstår att få ihop utsidan med insidan och det kan nog vara den tuffaste delen, fast jag är säker på att även detta ska gå bra, och det får ta tid, är bara så nöjd att det gått så bra och smidigt hittills så jag njuter av det.

Helgen är jag ensam hemma, Trollungen har "Farmorhelg" Hunden är hos "Faster A" och Maken är i Göteborg med handbollsstyrelsen, jag ska njuta av solen, tystnaden och saknar dem det gör jag redan...

Ängel

Idag har jag lyft en stor börda och blivit kallad ängel, och det enda jag gjort är att hjälpa en vän i nöd. Det är knepigt att en sak som är så självklar för mig är nått som andra inte kan tänka sig. För om jag kan så hjälper jag gärna till, nu har min sjukdom och min nacke satt käppar i hjulen många gånger men just detta känner jag att jag kan göra. Det värsta är väl om det löser sig på annat sätt, för jag har redan börja glädja mig åt det hela så nu hoppas jag att det blir jag som får den stora äran att vara ängeln som tog bort bördan och som löste problemet...

Påsklov 2011

Tänk att man kan bli så glad över att få se dessa blommor komma upp ur gräsmattan, det är ett tecken på att våren är här och en gåva från min älskade Morbror T


Många kvällar avslutas på detta vis, Trollungen är just nu helt inne i "LasseMajas detektivbyrå" och frågan är om inte Maken gillar det minst lika mycket


Vi åket en hel del bil detta lov, här är vi i Skövde för att börja vår resa...


Med bilen Trollungen anser att jag förtjänar mest, men som Maken ska ha för att han pendlar 7mil/dag och det är mest kostnadseffektivt, fast jag ska låna den på torsdag.


Vi tog en avstickare från Skövde och var till Falköping och blev bjudna på mumsigt fika av vår fd Inneboende och hennes man. Det var kul att äntligen komma dit och få se hur de bor, men man blir trött av allt åkande så Trollungen och jag sov sött en stund på vägen mot A-sund, där tanken var att besöka en blomsterhandlare, men så vart det inte pga sjukt barn. Vi passade på att leta rätt på en grav, där vi la några blommor och där Trollungen la ner en tår som hon sparat.

Efter A-sund åkte vi till Kumla för att sova över hos Mams, där åt vi frukost innan vi begav oss norr ut på vår resa.


Första stoppet blev en kaffe och glasspaus i Västerås, det var skönt att få sträcka på benen och få lite fika i magen, innan vi fortsatte mot Gävle



När vi kom fram var Hon i Gävle inte hemma, men vi åkte till Högskolan och fick hjälp av en kvinna i receptionen för att leta rätt på henne. Då ringde Hon i Gävle, och inte trodde hon på att vi var på hennes skola, men hon kom allt ner och kollade och jag tror vi överraskade henne enormt och att hon blev glad över att se oss.


Medan vi väntade på att Hon i Gävle skulle sluta skolan var det hög tid att äta igen, det som förvånat oss under lovet är att Trollungen ätit riktigt bra, med några få undantag och det är så skönt när det funkar.


Maken imponerade nog en hel del på Hon i Gävle, för visst var det rätt höna han köpt, förvisso hade jag sett den på kort, taget via skyltfönstret, och vi var rätt säkra på att det var den hon pratat om, men man kan ju inte vara helt säker


Det var en spännande resa som efter bus med Hon i Gävle och några timmar med pappan i en lekpark fick Trollungen att somna innan vi lämnat Gävle bakom oss. Vi var alla nöjda och glada, bilen gick bättre än förväntat, man sitter kanonbra i den och överraskningen hade blivit en succé. Vi han även träffa föräldrarna till Hon i Gävle och det är alltid lika trevligt.

Att sedan få åka rätt in i en vacker solnedgång gjorde inte saken sämre...


Det har inte bara handlat om att fara runt och träffat folk, jag har haft tid att sitta i solen och njuta, både av kaffe och en god bok. Men pga nacken orkar jag inte läsa så mycket som jag önskat så det har gått sakta, trots att boken är helt underbar.


Inte alla påsklov som avslutas med Valborgsfirande, men i lördags grillade vi med en av familjerna vi brukar träffa vid sådana här helger och sen for vi till Deje och såg ett fantastiskt vackert fyrverkeri.

Lov är alltid lika roliga, men nu ska det bli skönt med vardag igen, men jag hade ju inte väntat mig att vakna och få se detta...