Vållande till plåtskador, är så himla tacksam att det bara är två bilar som gått sönder, och att vi som åkte i dem klarade oss utan fysiska besvär. Det var igår när jag och Trollungen skulle åka från Deje som jag inte fick stopp på bilen utan åkte rakt in i passagerarsidan på en SAAB. Det rådde blixthalka och jag höll på att stanna för att lämna företräde men fick inte stopp på bilen, det gick inte att styra, den bara for rak fram.
Tur att det finns änglar som stannar och hjälper en när man är mer eller minde hjälplös, Trollungen var rädd att polisen skulle komma och sätta mig i finkan och han jag krockat med var fast besluten att polisen skulle komma och reda ut allt. Nu åker inte polisen ut om det bara är plåtskador och detta gjorde mannen än argare(han var väl i chock) men då kom Ängel nr 1, en man som både är deltidsbrandman och jobbar på Assistanskåren i Deje, han är min hjälte just nu. Denna ängel tog tag i allt, såg till att vi kom in i värmen, att den andra bilen blev hämtad av bärgningsbil och såg till att vi mådde efter omständigheterna väl. Medan detta skedde kom Ängel nr 2, en kvinna som hjälpte oss skriv rapporten som ska till försäkringsbolaget, hon tog även med sig Trollungen så hon fick se brandbilar och så fick Trollungen en påse godis, fast det var måndag. Detta gjorde att Trollungen trots allt tycker att det var en bra kväll även om vi krockade och att jag inte kunde göra nått för att förhindra detta. Jag körde efter att alla papper var ifyllda hem till Forshaga, det gick inte fort men jag körde, kände att jag bara var tvungen att få göra det.
Idag kom chocken, är frusen, ledsen, kan inte sluta tänka på det som hänt och vad som kunde ha hänt, skakar och mår allt annat än bra. Men jag har världens bästa Make, han är på väg hem och sen kör han oss till Farmor så slipper jag vara hemma själv och Trollungen och Hunden får en trevligare eftermiddag än om de ska vara här hemma med en deppig mamma/matte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar