Åter hemma

Så är jag då åter hemma, åter i vardagen, men ändå inte. Visst är jag hemma, och det är en grå regnig måndag, men det är ändå inte riktigt som vanligt. Jag är piggare, mår något bättre och förväntningen på att må än bättre är stor. Idag är det dags för spruta nr 2, men jag har inga förväntningar på att det ska ske ett under över en natt, jag vill bara behålla det jag redan fått, nämligen sova på nätterna. Tänka att få sova en hel vecka, det kallar jag lycka, och jag är så glad för att jag fått uppleva det. Visst vill jag se en snabb förändring när det gäller stelhet, värk och ledinflamationer, men jag vet att det kan ta upp till 6 månader innan vi vet hur väl jag svara på denna behandling. Är faktiskt nöjd med att få sova, vakna pigg och känna att det är kul att leva.