Trollungen har aldrig riktigt förstått vitsen med att äta, än mindre med att smaka på nya saker, men nu verkar det ha vänt, helt plötsligt vågar hon smaka och hon äter borta, vilket varit än svårare. Det började på dagis, var och varannan dag har det under våren berättats för mig att hon ätit allt möjligt. Trollungen gillar inte gröna inslag, som örter i såser, och grönsaker i grytor, men det kommer nog det också. Från att ha levt på pasta, potatis, ris, leverpastej, ägg, kaviar och ketchup är steget enormt till att våga smaka på råa grönsaker, kött, riskakor, köttgrytor, grillat av olika slag, pizza mm mm.
Det har många gånger känts mer eller mindre hopplöst, men tidigt bestämde Maken och jag oss för att inte bråka om mat, man får den mat som serveras, men väljer man att bara äta potatis så är det okej, maten ska inte bli ett maktmedel. Vi har försökt att hålla på att maten som står på bordet är vad vi äter, passar det inte så behöver man inte äta, men då får man inget annat. När det sedan gått någon timme eller så erbjuds det smörgås och mjölk, för ingen ska behöva gå och lägga sig hungrig. Nu känns det som vi får skörda det vi sått och det är med stolthet jag tittat på Trollungen för hon lyser av självförtroende och är så glad över att våga smaka och att finna att det finns så mycket gott att äta.
Vi ska till Morfar på söndag, ska bli intressant och se om Trollungen äter nått där, jag är beredd på att det inte blir så men vem vet hon kanske överraskar mig igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar