Trollungen håller på att växa upp och bli en självständig individ, en som inte behöver sin mamma varje dag. *SUCK* Det är med stolthet jag ser henne utvecklas och jag gläds åt att hon är trygg och har ett bra självförtroende. Men vart tar tiden vägen? Helgen bara drog förbi, vi slapp stormen, det blev en massa andraplatser att glädjas åt, och tomtarna är nerpackade, nja vi missade nån. Trollungen åkte till farmor och farfar, för att sova där och för att hon bara älskar att vara där. Som alla ungar vet hon att styra och ställa med sina farföräldrar och jag vet att alla tre gillar dessa dagar när det bara är de tre.
Maken och jag for till IKEA och Bergvik, vi köpte en stol, som är skev och ska lämnas åter. Vi köpte en lampa till toan här uppe, där är elen framdragen snett över handfatet så lampan hamnar fel, så nu får vi ta hjälp av en elektriker, finns en i släkten eller köpa en ny lampa. Men då jag vill ha den vi redan köpt så får vi be om hjälp. Det vi egentligen skulle ha var en bal med toa- och en med hushållspapper, det gäller att passa på när det är billigt och ja vi köpte det oxå.
Armbågen vill jag inte tänka på, ska ringa läkaren idag igen, i fredags kom jag inte fram, det visade sig att det var problem att ringa sjukhuset i stort, inte konstigt att jag inte fick nått svar. Är i alla fall sjukskriven till den 20 feb. så jag behöver inte oroa mig för det, men viktigare är ju att få hjälp med armbågen, och det verkar inte vara så lätt. Har inte sovit på över 3 veckor nu, eller mer rätt, jag somnar tidigt, men vaknar i ett och efter 3.00 sover jag inte många minuter. Så nu är jag både trött och elak, det är synd om Maken, han får ta alla stötar och allt är hans fel...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar