Idag krockade jag med nya bilen, backade ut på parkeringen på skolan och pang sa det, min nacka fick sig en smäll och jag chockades en aning. Ringer Maken efter att ha konstaterat att jag vet vem jag krockat med och att vi ska reda ut allt sen. Men Maken bryr sig inte ett dugg om bilen, fråga hur jag mår och börjar parata om Morbror T och Mormor, jag upprepar att jag krockat och han fortsätter tjata om Mormor/Mams och Morbror T och att de ska vara på skolgården. Tanken slog mig att det hela var dröm, att Maken blivit knäpp eller att jag verkligen fått ett slag i huvudet av smällen. Men allt är precis som vi båda sa, jag hade krockat och på skolgården stod min älskade Mams, Trollungens efterlängtade Mormor och Morbror T, gissa om vi blev överraskade.
Trollungen har i flera veckor varit putt på att Mormor skulle missa hennes skolavslutning pga nån kurs och inte blev det bättre när klänningen vi köpt saknade en knapp, för det är ju Mormor som är knappexperten, fast min lösning fick godkänt. Men det först Trollungen sa till Mormor efter att ha jublat var nått i stil med; "Kan du fixa knappen?"
Tack Mams/Mormor och Morbror T för att ni tog er tiden och kom hit, det betydde massor för Trollungen och än mer för hennes mamma. Ni är guld värda!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar