I nästan två veckor har jag försökt att komma in i boken "Tillsammans är man mindre ensamma" av Anna Gavalda, Syster yster påstod ju att den var helt otrolig, en kanonbok. Har bestämt mig för att inte ge upp när det gäller böcker, men denna gång var det nära, jag kunde för mitt liv inte förstå vad hon gillade med denna bok, den var rörig, konstig och svårläst. Men igår när solen strålade från en klarblå himmel och jag äntligen kunde sitta ute på altanen igen då hände nått. Plötsligt efter 10 kapitel då hände nått, berättelsen slukade mig, jag läste och fängslades av dessa människor, deras liv och hur de löste sina problem, hur allt svängde och tog en annan väg. Jag kan inte annat än hålla med Syster yster, det är en otrolig berättelse en bok som måste läsas...
Låsning, det är vad jag har i ryggen, enligt våran familjeläkare, och det gör ont och kommer så att göra i 2-3 veckor, jag vet inte om jag står ut, men jag överlever...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar