Här har jag vilat, legat lågt och verkligen gjort allt för att orka följa med och se Trollungen spela innebandy idag och så blev det inget. Ska vara ärlig och säga att jag inte är allt för ledsen att jag slapp tillbringa tid i en idrottshall, min nacke gillar varken ljud eller ljusrör. Men när Trollungen inte vill spela, inte kan sätta på sig skyddsglasögonen så värker mitt modershjärta, ungen lyckades krocka med ett handfat så pass illa igår att hon har ett "horn" mitt i pannan. Nu gick det "bra" mycket tack vare fryst korv och "magiska ärtor" som snabbt var på plats. Men från det att bäst bästaste kompisens pappa ringde och jag hörde Trollungen gråta i bakgrunden och tiden det tog innan Maken och hon kom hem han jag tänka mycket på. Men när Trollungen både kunde äta och var vaken hela Melodifestivalen så lugnade jag ner mig och vi har alla fått sova gott i natt, eller alla utom jag, som just nu är på väg in i ett skov. Men vad kan jag vänta, när jag har en kropp som är angripen av svamp, har ett sår på tarmen och det kryllar av baskelusker vart man än vänder sig, klart att inflammationer i leder och psoriasisen får fäste.
Trollungen mår så pass bra att hon idag är tillbaka till olycksplatsen, hon leker med bäst bästaste kompisen, och där lär hon vara lagom till kvällsmaten, som hon bestämt ska bestå av ugnstekt lax, ris och en vit kall sås med dill, och det ska hon få, men det kommer även att serveras nån form av grönsak, även om det bara är jag och Maken som kommer att äta just det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar