Det är inte lätt att bjuda oss på mat eller fika, då vi är en familj som består av intoleranta personer, i alla fall när det gäller gluten och laktos. Att Trollungen och Maken är laktosintoleranta har vi vetat länge och det finns tabletter de kan ta när vi är borta, så det är ett mindre problem. Men sedan i höstas har jag börjat acceptera att jag inte tål gluten och för det finns ingen medicin att ta till när man är borta. Så numera har jag nästan alltid med mig matsäck när vi åker någon stans, har förvisso valt att äta saker med gluten så sent som i julas, men det är inte värt det så nu är det slut med det.
Igår var vi till Kompisen H familj på kalas, pappa H hade blivit ett år äldre och det skulle firas. Jag hade frågat om jag skulle ha med något men fått ett bestämt nej, mamma A trodde hon hade löst det hela och det hade hon med råge. Det bjöds på smörgåstårta och man hade gjort en speciellt till mig, jag fick en egen och den var helt underbar. Den var så pass stor att jag fick med mig en bit hem och den var minst lika god idag. Det är bevis på att vi i Kompisen H:s familj fått riktiga vänner och det är jag tacksam för, det är inte lätt att hitta nya vänner när man flyttar till en plats där man inte känner en kotte, vi har haft turen att få Kompisen H:s familj till riktigt goa kompisar. Sen har ju Trollungen gjort att jag träffat "Singelmamman" och tack vare henne ska vi ikväll till Slingerstigen och umgås med F med familj.
Det är med glädje jag ser att vi nu börjar få ett socialt liv som jag inte vill byta bort. Är så tacksam för att jag har funnit nya vänner och att jag har mina nära och kära kvar i Närke och på andra ställen i världen. Ni betyder så mycket för mig och jag hoppas ni vet att ni betyder allt för mig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar